Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

Fredrik Lindström. Fotograf: Morgan Norman, Kahlo förlag

Fredrik Lindström är Årets alumn 2024

Fredrik Lindström utses till Årets alumn vid Uppsala universitet 2024. Han får utmärkelsen för sitt livfulla sätt att understryka bildningens betydelse, och att han är en god förebild för både dagens och morgondagens studenter i en tid då det livslånga lärandet alltmer uppmärksammas. Som alumn vid Uppsala universitet har han i bästa mening utmärkt sig som folkbildare.

Barnen fick titta på flera bilder av ansikten och andra föremål. En ögonrörelsekamera under skärmen registrerade var på skärmen spädbarnet riktade blicken. Bild: Nature Human Behaviour

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa. Resultaten tyder på att det finns en biologisk grund för hur spädbarn skapar sina unika visuella upplevelser och vilka saker de lär sig mest om.

På Olaus Magnus Carta Marina från 1539 syns både valar och andra mer fantasifulla varelser som ansågs finnas i Nordatlantens mörka vatten. (Wikimedia commons)

Jakt på nordkapare redan på 500-talet

För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellan Sverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda i ben från nordkapare eller möjligtvis den närbesläktade grönlandsvalen. Resultaten tyder på att en väl utvecklad jakt på vissa specifika valarter inled

Hugo Valentin-föreläsning med Renée Poznanski

Hugo Valentin-föreläsning med Renée Poznanski

Renée Poznanski, professor emerita och verksam vid Ben-Gurion Universitet i Negev, Israel, håller Uppsala universitets nittonde Hugo Valentin-föreläsning. Under föreläsningen kommer Poznanski att diskutera och problematisera en av teorierna kring varför fler av Frankrikes judar undkom förintelsen jämfört med judar i grannländerna.

Hanna Liljefors avhandling om hur Gamla testamentet framställts i svenska dagstidningar under 30 år. Omslag (beskuret) Artos & Norma bokförlag.

Mediebilden av Gamla och Nya testamentet

Gamla testamentet beskrivs som mörkt och dåligt, medan Nya testamentet framställs som ljust och glatt. Det är mycket förenklat hur den kristna bibelns båda testamenten framstår i tre mycket uppmärksammade mediedebatter under åren 1987-2017. En analys av dessa presenteras nu i en ny avhandling i bibelvetenskap från Uppsala universitet.

Ny avhandling om radikalnationalism och religion

En ny avhandling från Uppsala universitet visar att religion blivit viktigt för svenska radikalnationalister. Religionshistorikern Tomas Poletti Lundström har analyserat hur bland andra Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen använt sig av begreppet religion.

Utgrävningar vid Tell Qarassa i Syrien. Foto: Jonathan Santana

Dna-analys och klassisk arkeologi identifierade tidig muslimsk gravplats

En ny forskningsstudie som kombinerar arkeologiska, historiska och bioarkeologiska data bidrar med ny kunskap kring tidig islam i det område som idag är Syrien. Forskargruppen planerade egentligen att fokusera på en helt annan tidsperiod men stötte i sina efterforskningar oväntat på kvarlevor från sent 600-tal eller tidigt 700-tal som var begravda enligt tidig muslimsk sed.

Boplatsen och gravfältet Ajvide ligger på Gotlands sydvästra kust. De "svarta ytorna" kan koppas till gravritualer. Foto Inger Österholm.

Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide

I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Avhandlingen beskriver hur Ajvide genomgick en stor förändring från jaktstation till gravplats, vilket pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.

Från 'vi äro' till 'vi är' – därför försvann verbens pluralformer

När pluralböjningen avskaffades i svenskan vid mitten av 1900-talet var det ingen unik förändring, utan slutet på en större process som hade påbörjats redan under urnordisk tid. I hela den nordiska språkfamiljen har utvecklingen följt samma mönster mot färre verbformer, vilket ger nya insikter om hur språk förändras. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

Nytt ljus på foster och kvinnors bäcken i Uppsala universitets samlingar

Ny avhandling: På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vid den medicinska fakulteten. De användes bland annat som resurser i undervisning och forskning för att omsättas i mödravården.

Maria Håkansson Ramberg, institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet.

Diskussioner mellan lärare krävs för likvärdig bedömning

Språklärare behöver få ökade möjligheter att diskutera bedömning av elevers skrivande. Att på olika sätt stärka och utveckla lärares bedömarkompetens skulle kunna leda till såväl ökad likvärdighet som mer rättvisande betyg. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, om bedömning av elevers skriftliga språkkompetens i tyska.

Forskaren Jenny Björklund har forskat om mammor i 2000-talets romaner som lämnar sina kärnfamiljer. Foto: Mikael Wallerstedt.

Därför lämnar romaners mammor sin familj

Anledningarna till att mammor bryter upp och lämnar sin kärnfamilj är annorlunda i 2000-talets romaner jämfört med tidigare. Det handlar inte längre om bristande jämställdhet utan om att känna sig kvävd av kärnfamiljen, av barnen eller just av samhällets krav på att skaffa barn. Det visar Jenny Björklunds nya forskning, gjord vid Centrum för genusvetenskap, som publicerats i bokform.

Attityder till religion och politik analyserade via Facebook-kommentarer

Genom att analysera Facebook-kommentarer under nyhetsartiklar från landets största nyhetsredaktioner har Linnea Jensdotter vid Uppsala universitet undersökt religionens roll i den offentliga debatten. Hon konstaterar bland annat att sammanhanget har stor påverkan på vad som lyfts som ”svenska värderingar”.

Konspirationsteorier präglar synen på Europa

Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser när olika grupper pekas ut som skurkarna. Det kan i extrema fall inspirera till terrordåd. Det här visar forskare från bland annat Uppsala universitet i den nya boken Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and

Fantasins roll i naturvetenskap och religion

I sin avhandling i religionsfilosofi har Ingrid Malm Lindberg undersökt hur fantasi används inom religion och naturvetenskap. Hennes analys visar att det finns gemensamma mönster i hur företrädare för religion och naturvetenskap använder fantasi för att tolka världen och hur man föreställer sig alternativa möjligheter.

Att ha ett barn med cancer påverkar mammors och pappors ekonomi olika

Mammor och pappor till barn som drabbas av cancer påverkas ekonomiskt på olika sätt. Medan mammornas inkomster på kort sikt sjunker för att sedan stiga kommer de negativa ekonomiska konsekvenserna för papporna senare. Det här visar forskning från Uppsala universitet där de socioekonomiska konsekvenserna för föräldrar till barn med cancer undersökts.

Tim Berndtssons avhandling om Frimurarnas arkivering under 1700- och 1800-talen.

Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet

Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, som fokuserar på Frimureriets arkivering under 1700- och 1800-talen.

Skulpterade schackpjäser på ett bräde av ebenholts, pärlemor och inlagt silver i Philipp Hainhofers Pommerska konstskåp (Berlin). Foto: Greger Sundin.

Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag

I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en kollega lösa en över 300 år gammal gåta gällande ett spel i det Augsburgska konstskåpet.

​Västtyskt perspektiv i romaner om Berlins klasskifte

Östtyskar, arbetare och migranter har en undanskymd roll när tyska romanförfattare skildrar förändringen av Berlins bostadsområden efter Berlinmurens fall. Istället är det den västtyska kreativa medelklassens perspektiv som dominerar. Det kommer fram i en ny avhandling från Uppsala universitet, som handlar om hur förändringarna beskrivs i den tyska skönlitteraturen.

Att påverka nutiden viktigast i gruvbolags prognoser

Gruvprospektörernas prognoser för hur lönsam en gruva kommer att bli, hur stor påverkan på miljön den får och vilken samhällsnyttan blir, har i första hand inte till uppgift att förutsäga framtiden utan att påverka skeenden i nutid. Detta görs bland annat genom urvalet av den fakta som presenteras. De slutsatserna dras i en ny avhandling i sociologi vid Uppsala universitet.

Visa mer

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet

Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden

Besök våra andra nyhetsrum