Dokumentationskraven inom förskolan skapar fokus på produktion och prestation medan omsorg och lek hamnar i skymundan. Det här påverkar barnens egna berättelser om sig själva och strider även mot läroplanens intentioner. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll i vaccinationsprogrammet mot HPV. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet intervjuat skolsköterskor kring vilka utmaningar de upplever med uppgiften. De mångfasetterade orsakerna till vaccintveksamhet lyftes som det svåraste att hantera.
Förskolebarns lek med datorplattor är mindre kreativ och fantasifull jämfört med deras lek med fysiska leksaker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, och skillnaden är markant. Resultaten går emot det som ibland hävdas, att ny teknologi skulle göra barn mer kreativa. "Våra resultat var tydliga men också överraskande med tanke på läroplanen", säger forskaren.
Dagens förtätning av städer leder till minskat utrymme för lekplatser, skolgårdar och spontan lek, vilket påverkar barns hälsa och utveckling negativt. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i planeringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust.
År 2050 kommer cirka 70 procent av världens barn att bo i städer. Under toppmötet Uppsala Health Summit i oktober samlas internationell expertis från olika sektorer för att tillsammans föreslå hur städer kan planeras och folkhälsostrategier stärkas för att bättre värna om barns hälsa och välbefinnande.
I många olika sammanhang kan vuxna vilja veta mer om barns upplevelser, till exempel inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller rättsväsendet. Därför är det viktigt att det finns bra och tillförlitliga intervjumetoder. I en ny studie, publicerad i tidskriften PLOS ONE har forskare provat en ny metod med datorstöd där bland annat förenklade bilder av känslor och personer används.
Barn som går på förskolor där man tillämpar normmedveten pedagogik gör mindre könsstereotypa antaganden om andra barn. De är också mer intresserade att leka med nya barn av motsatt kön. Det visar resultat från forskare vid bland annat Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Child Psychology.
Under toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som inleds denna vecka på World Obesity Day, träffas experter från hälsoorganisationer, akademi, företag och frivilligorganisationer för att diskutera hur man tillsammans kan motverka den pågående fetmaepidemin. Journalister kan ta del av konferensens plenarföreläsningar 11-12 oktober.
Inför toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som äger rum 11 -12 oktober, har en rapport tagits fram som sätter fokus på de skilda utmaningarna, allt från sockerskatt till hur man anpassar insatser för migranter och engagerar näringslivet. Rapporten produceras för att förbereda de cirka 200 delegaterna för konkreta diskussioner.
Vad är svenskhet och hur överförs den? Vilken förmåga har lärarna i skolan att möta föräldrar och elever med olika kulturell bakgrund? Hur tar Sverige hand om ensamkommande flickor och deras integration? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.
I en ny studie från Uppsala Barn och Babylab vid Uppsala universitet har forskare visat att spädbarn som har ett äldre syskon med autismspektrumtillstånd (AST) är långsammare på att planera rörelser jämfört med barn som inte har AST i släkten. Syskon till barn med AST har själva förhöjd sannolikhet att få AST på grund av att AST har en stark ärftlig komponent.
Enligt svenska läroplaner ska förskola och skola ge barnen kunskap om och insikt i vad hållbar utveckling betyder. Men lärandet är komplext, visar tre nya avhandlingar. Det räcker inte med att gå ut i naturen eller läsa vissa texter utan det är flera faktorer som samspelar. Det är i handling och diskussion som mening och lärande skapas, vilket gör lärarens roll mycket central.
Kan uppmätta stresshormonnivåer förutsäga risker för framtida sjukdom? Hur förstår egentligen spädbarn andra människors handlingar och vilka olika metoder finns det att för att arbeta preventivt med stöd till barn och föräldrar? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.
Föräldrar till 3-5-åringar som får en kallelse till BVC för rutinkontroll kommer under de närmaste åren också att få ett erbjudande att vara med i en ny forskningsstudie som ska ge bättre kunskap om förskolebarns hälsa i Sverige. Det saknas nämligen idag.
Uppsalas förskollärarutbildning har funnits i 100 år och det firas den 19 oktober med föreläsningar och panelsamtal om framtiden. Och man kan också glädjas över att intresset för utbildningen är större än på länge.
Cancer under tonåren behöver inte nödvändigtvis leda till att de som drabbats mår dåligt i psykosocialt avseende utan det kan också innebära en positiv psykologisk utveckling. Det visar barnsjuksköterskan Gunn Engvall i en ny avhandling. Tre och fyra år efter diagnos berättar ungdomarna om oroande tankar och utanförskap men också om en mer positiv syn på livet och förbättrad självkänsla.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar att de flesta föräldrar har intentionen att ge sina barn en god livsstil men att de inte alltid når dit. Många föräldrar upplever en stress i sin föräldraroll och önskar olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd: Avhandlingen visar också ett samband mellan föräldrastress och risk för övervikt och undervikt hos barnet.
Genom internationell adoption får ett barn juridisk tillhörighet till ett nytt hem i två bemärkelser; det blir en del av en ny nation och en ny familj. Trots det tillskrivs adopterades ursprung en avgörande roll i samhällets etablerade berättelser om adoption. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar på en skillnad i utvecklingen mellan för tidigt födda och fullgångna barn. I avhandlingen framgår att barn födda före vecka 32 utvecklar sin förmåga att uppfatta rörliga objekt senare än fullgångna barn. I förlängningen kan detta leda till att utvecklingen senare i livet påverkas.
Besluten att skaffa barn och skaffa bostad hänger allt mer ihop, i takt med att det blir svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt svårt är det för barn till föräldrar med låg socio-ekonomisk status att köpa bostad tidigt. Det visar Cecilia Enström Öst som lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 maj.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden