Viktigt med muntlig kommunikation i gymnasieskolan

Alla gymnasieelever bör få bättre möjligheter att utveckla sin förmåga att föra muntliga resonemang och tala inför en grupp. Den slutsatsen drar Anne Palmér som i sin avhandling undersökt den muntliga kommunikationen i två gymnasieklasser på yrkesinriktade program. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 19 april. Gymnasieelever på yrkesinriktade program ska, enligt regeringens utredning om en ny gymnasieskola, få en ökad specialisering inom respektive yrkesområde men också utveckla bland annat kommunikativ förmåga. I sin avhandling Samspel och solostämmor har Anne Palmér undersökt vilka möjligheter dagens gymnasieskola ger eleverna att utveckla sin muntliga förmåga, en viktig del av den kommunikativa förmågan. Hon analyserar den muntliga kommunikationen i två klasser, en på omvårdnadsprogrammet (OP) och en på fordons- och hantverksprogrammen (FP/HV). Framför allt undersöks lärares och elevers samspel i svenska men också i yrkesförberedande karaktärsämnen. Studien fokuserar på två aspekter som är viktiga för framgång i både skola och samhällsliv: Att kunna delta i och bygga upp resonemang och att kunna inta rollen som talare inför en grupp. När och hur utvecklas resonerande samtal i undervisningen? Vilket stöd får eleverna att växa som talare? Avhandlingen visar att gymnasieskolans yrkesförberedande program kan ge elever mycket olika förutsättningar att utveckla sin muntliga kompetens. Eleverna på OP deltog överlag i en mer varierad och utmanande kommunikation än eleverna på FP/HV. Men skillnaderna beror enligt Anne Palmer inte främst på ämne eller gymnasieprogrammen i sig, utan snarare på hur undervisningen organiseras på olika nivåer. - Lärarens sätt att lägga upp undervisningen och samspela muntligt med eleverna har väldigt stor betydelse, säger Anne Palmér. Svenskundervisningen i OP-klassen innehöll få resonemang men mycket förberett tal och i FP/HV-klassens svenska var situationen den motsatta. Också inom karaktärsämnena var variationen stor. Medan en fordonslärare bara använde resonemang under praktiska uppgifter, fick eleverna i en annan fordonsgrupp resonera också under teorilektioner och när de i grupp pratade om praktiken. Anne Palmér har också analyserat ett urval elevers muntliga nationella prov. Hur klarar elever att individuellt bygga upp ett resonemang i ett muntligt anförande på 5 minuter? - Min studie visar att uppgiften blir en stor utmaning för ovana talare. Om kursplanens mål för gymnasieelevers kommunikativa förmåga ska uppnås behöver den muntliga kommunikationen uppmärksammas och tas till vara i alla ämnen, säger hon. För mer information, kontakta Anne Palmér, 018-471 68 73, e-post: Anne.Palmer@nordiska.uu.se