Vanligt läkemedel doseras bättre efter genanalys

Medicinering med Waran för att förebygga blodpropp är vanligt, men kräver en hel del arbete med att ställa in dosen. I en ny internationell studie som publiceras i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine visar forskaren Mia Wadelius med kollegor i Uppsala, Enköping och England att en snabb genanalys vid behandlingsstart leder till att rätt dos av Waran kan uppnås snabbare.

Warfarin (Waran) används av närmare två procent av Sveriges befolkning för att förebygga blodpropp hos patienter med förmaksflimmer och andra sjukdomar, vilket minskar risken för följdsjukdomar. Behandlingen behöver övervakas för att uppnå rätt effekt, i synnerhet då den inleds. Dosen måste anpassas efter personliga egenskaper enligt rutiner som sedan länge är etablerade i Sverige.

-   I internationell jämförelse sköts doseringen av warfarin bra i Sverige, men vår studie visar att den kan förbättras ytterligare. Med hjälp av en snabb genanalys kan vi tidigt ge patienten rätt dos, säger Mia Wadelius, överläkare och universitetslektor i klinisk farmakologi vid Uppsala universitet och huvudförfattare.

I en randomiserad klinisk prövning, som nyligen avslutats, testades skräddarsydd insättning av warfarin i Sverige och England. Hälften av de 455 patienterna började med en standarddosering av warfarin, utifrån ålder. Den andra hälften fick skräddarsydd dos under de första fem dagarna - beräknad utifrån två specifika gener, patientens ålder och kroppstorlek.

Behandlingens effekt mättes med ett laboratorietest kallat PK INR och patienterna följdes under tre månader.  Resultatet visar att de som behandlades enligt den genbaserade modellen uppnådde rätt dos snabbare och hade rätt behandlingseffekt under längre tid än de som medicinerades enligt gängse standard.

- Vi har tidigare visat att det med hjälp av kliniska och genetiska faktorer går att förutspå vilken dos en patient behöver, säger Niclas Eriksson, biostatistiker vid Uppsala Clinical Research Center.  Vi har nu visat i en klinisk prövning att en gentest leder till att behandlingen får bättre precision.

- Det har länge talats om möjligheterna att skräddarsy behandling utifrån gener, men framstegen har hittills varit små, säger Mia Wadelius. Nu ser vi att individualiserad behandling för ett av våra vanliga blodförtunnande läkemedel är möjlig att införa i större skala.

* Medarbetare i Uppsala och Enköping: Niclas Eriksson, Christina Christersson, Bengt Wahlström, Christina Stafberg, Hugo Kohnke med flera.

För mer information om studien i New England Journal of Medicine, kontakta Mia Wadelius, tel 018-611 49 45, 073-982 39 05
mia.wadelius@medsci.uu.se,