Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Genom att studera kambriska fossil från Grönland har Christian Skovsted funnit stöd för att uppsprickningen av den förhistoriska superkontinenten Rodinia skedde senare än man tidigare trott.
Den geologiska tidsperioden kambrium (543 till ca 500 Miljoner år före nutid) var den period i Jordens historia när ett diversifierat djurliv för första gången dök upp i världshaven, och sedimentära bergarter från kambrium innehåller ofta fossila kvarlevor av de tidiga djuren. Geologiskt sett är kambrium en intressant period eftersom jordens kontinentalblock före periodens start hade varit samlade till en enda superkontinent (Rodinia). Under kambrium, eller strax före periodens start, skedde en uppsprickning av denna superkontinent och flera mindre kontinenter började röra sig mer eller mindre självständigt samtidigt som det tidiga djurlivet på jorden utveckades snabbt.
En fauna från senare delen av tidig kambrium (ca 520-515 miljoner år sedan) från Nordöstgrönland visar tydligt släktskap med tidigare kända faunor från andra delar av Nordamerika, men är unik för denna kontinent dels genom att så många som 88 fossila arter finns representerade i faunan, och dels genom att den innehåller många arter som tidigare endast har varit kända från andra kontinenter. Särskilt starka verkar banden vara till faunor från södra Australien och Norra Kina.
Tidigare har man trott att huvuddelen av dagens Nordamerika (Laurentia) under kambrium utgjorde en isolerad kontinent med en i huvudsak endemisk fauna. Denna tolkning har huvudsakligen byggt på studier av fossila trilobiter, en grupp tidiga leddjur. Nyare geologiska och geofysiska forskningsrön har visat att Laurentia i själva verket kan ha legat mycket nära ett antal andra kontinentalblock under kambrium, och de nya fossilfynden från Nordöstgrönland ger paleontologiskt stöd åt denna hypotes. Uppsprickningen av Rodinia måste således ha skett avsevärt senare än man tidigare antagit.
Den tidigkambriska faunan från Nordöstgrönland innehåller även en del välbevarade fossil som kan hjälpa oss att bättre förstå djurlivets tidiga evolution, och därigenom ge svar på hur dagens olika grupper av ryggradslösa djur är besläktade. Särskilt gäller detta för de s.k. armfotingarna (brachiopoder) som finns väl representerade i faunan.
Sammanfattningen finns publiserad på: http://publications.uu.se/uu/fulltext/nbn_se_uu_diva-3910.pdf
Namn: Christian B. Skovsted
Avhandlingens titel: The Early Cambrian fauna of North-East Greenland
Institution: Institutionen för Geovetenskaper, Paleobiologi
Opponent: Professor Gerd Geyer, Institut für Paläontologie, Universität Würtzburg
Disputationen äger rum: Fredagen 16 januari, kl. 13.00 i Föreläsningssalen, Paleontologiska museet
Christian Skovsted kan nås på 018-471 2740 eller via e-post Christian.Skovsted@geo.uu.se
Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Uppsala universitet
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7 752 36 Uppsala Sweden