Uppsala universitet bejakar konkurrens i remissvar

Uppsala universitet välkomnar förslaget att i framtiden fördela resurser till högre utbildning och forskning efter tydliga kvalitetskriterier och i konkurrens, liksom att förutsättningarna för långsiktig planering förbättras. Det framgår av universitetets remissvar på betänkandet ”Resurser för kvalitet” (SOU 2007:81) som idag överlämnas till regeringen.

Universitets remissvar är i många delar positivt. Flera av förslagen är intressanta och kan över tid stärka universitetets autonomi och möjlighet till egna prioriteringar. Ambitionen att ge kvalitetsaspekterna tydligt genomslag vid resurstilldelningen välkomnas, liksom fyraåriga anslagsperioder som ger förbättrade planeringsförutsättningar jämfört med dagens ettåriga. Universitetet bejakar också ökad profilering inom högskoleområdet, men är tveksamt till en strukturfond för detta ändamål. Förändringarna bör, för att undvika onödig byråkrati, initieras av lärosätena själva med inre drivkrafter.

Kvalitet som kriterium välkomnas alltså, men universitetet är tveksamt till några av de faktorer som föreslås för att mäta kvalitet, t ex personalens sammansättning. Externa medel som mått bejakas men det bör gälla anslag som tilldelats i öppen konkurrens. Hur universitetets forskning uppmärksammas och utnyttjas av andra forskare, sk citeringar, är den indikator som vinner störst gehör.

- Vi tror på en modell där kvalitetsutvärdering av forskningen, liknande den vi genomfört vid Uppsala universitet under förra året, ligger till grund för resurstilldelning. Kombinationen av självvärdering, bibliometri och expertpaneler visade sig fruktbar även för områden som riskerar att inte komma till sin rätt annars, t ex tvärvetenskap, säger rektor Anders Hallberg.

När det gäller resurstilldelningen till utbildningen tillstyrker Uppsala universitet själva modellen med en basresurs för helårsstudenter samt ett antal tilläggsbelopp. Universitetet vill dock se en fördjupad analys av de långsiktiga effekterna och menar att taket för antal tilläggsbelopp bör tas bort. Ett begränsat antal tilläggsbelopp, som också är knutet till kvalitetsresonemang skapar problem om utbildningsutbudet behöver förändras. Undervisningsmetod som kvalitetskriterium för ersättningsnivån avstyrks eftersom det innebär att resurser knyts till kurser på ett sätt som innebär att lärosätena få sämre handlingsutrymme för utvecklingsarbete och omfördelningar. I stället föreslås att fördelningen av tilläggsbelopp baseras på examensordningen.

Universitetet tycker att förslaget att inrätta en intermediär nämnd, som förser regeringen med ett mer samlat underlag för beslut om resurstilldelning, är intressant men behöver bli klarare. Nämnden bör inte ges ansvar för att genomföra utvärderingar. Det är viktigt för legitimiteten att gränsen mellan utvärderande och resurspåverkande organ upprätthålls och är tydlig.

För mer information, kontakta planeringschef Kerstin Jacobsson, tel: 018-471 13 75, 070-167 90 67, e-post: Kerstin.Jacobsson@uadm.uu.se, eller avdelningsdirektör Margaretha Andersson, 018-471 18 76, e-post: Margaretha.Andersson@uadm.uu.se