Samarbete över yrkesgränserna blev en kamp om symbolisk makt

Frågan om hur barn med funktionshinder bäst skulle tas om hand blev aktuell på 60- och 70-talet, och läkare, psykologer, handikapporganisationer med flera gjorde olika ställningstaganden. Carina Carlhed vid Uppsala universitet har i sin avhandling i pedagogik använt denna kamp om symboliska värden för att studera hur symbolisk maktutövning fungerar. Avhandlingen granskas den 14 december. Definitionsstriderna omkring vilka habiliteringsinsatser var och borde vara uppstod då habiliteringen som praktik- och kunskapsområde skapades under 1960- och 1970-talet. Yrkesgrupper som barnläkare, psykologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, socionomer och förskollärare hade sin syn på hur barn med funktionshinder bäst skulle tas om hand, och förutom dem kom även handikapporganisationer med sin syn. Carina Carlhed visar hur de olika grupperna formerade sig genom definitionsstrider, kamp om tolkningsföreträde och ömsesidiga erkännanden av viktiga värden, och hur detta skapade ett specifikt habiliteringsområde. Avhandlingen visar bland annat hur historiska strukturer begränsat möjligheterna till utvecklingen och organisation av habiliteringspraktiker. - Det är svårt att tänka nytt och de gamla organisationsformerna kring skola, mentalvård, socialvård och kroppsvård strukturerar fortfarande vårt samhälle. Det handlar om stora sociala fält som har starka sammanhållande krafter, säger Carina Carlhed. Offentliga utredningar hade en stor betydelse då det gällde att skapa en norm för vilka värden som ansågs viktiga i synen på handikapp och barn. Vad som undersöktes och utreddes hade stort inflytande på lagstiftningen. De dominanta medicinska aktörerna spelade också en viktig roll genom sina ställningstaganden, som övriga inblandade var tvungna att förhålla sig till. - Mycket handlade om att etablera visioner av vad som var värdefullt och ”stod på spel”, samt att definiera gränser mellan ”vi” och ”dom”. Det visar hur symboliska dimensioner styr vårt tänkande när det gäller vad man börjar uppfatta som bra eller dåligt och vad som är möjligt eller omöjligt, berättar Carina Carlhed. Studien visar också hur osynliga trosföreställningar kan hålla samman sociala grupper och skapa barriärer. Att vara utbildad inom ett kunskapsområde och verka inom ett annat område som präglas av en annan kultur när det gäller kunskap och människosyn skapar ett underläge, eftersom den egna kunskapen inte passar in i den nya värderingshierarkin. I det här fallet var det förskollärare som arbetade inom det medicinska området, men också sjukgymnaster och psykologer som ville verka inom skolan. - Studien kan öka förståelsen för de processer som uppstår vid tvärvetenskapliga samarbeten mellan olika yrkesgrupper och organisationer, säger Carina Carlhed. Läs mer om avhandlingen på universitetets hemsida. Avhandlingen kommer även att publiceras i så kallat DAISY-format för synskadade. För mer information, kontakta Carina Carlhed, 021-10 13 96, 070-870 12 56, e-post: carina.carlhed@mdh.se