Så förstår publiken en pjäs eller en film

I en skriven text är det relativt oproblematiskt att ge nödvändiga bakgrundupplysningar om det som sker. Men hur får vi den informationen i en pjäs eller en film utan att man kompletterar med textrutor? Denna fråga undersöker litteraturvetaren Hanif Sabzevari i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 20 december.

Som läsare eller åskådare förses vi successivt i nästan all dramatik med s k expositorisk information om dramats dåtid, nutid och framtid. Enligt Sabzevari kan den förekomma var som helst i dramat och är inte är bunden till inledningsfasen. Den kan påträffas såväl i repliker som i metatext (pjästitel, undertitel, förtext, personförteckning, miljö- och tidsbestämningar, akt- och scenangivelser, scen- och spelanvisningar, replikrubriker, avslutningsmarkörer) och överför information om dramats dåtid, nutid och framtid.

Han applicerar sedan denna idé på sju korta enaktare av August Strindberg för att undersöka hur denne presenterar expositorisk information. Studien spänner därför över många olika teoretiska fält och fenomen. Här förs dramaturgiska diskussioner om tid, rum, handling och dramafigurer och deras klädsel samt metaforkategorier, språk, symboler, motiv och teman. Analyserna visar att Strindberg i detta mycket komprimerade format skildrar eviga mänskliga dilemman mellan kolleger, kvinnor och män, barn och föräldrar, yngre och äldre, fattiga och rika, kolonisatörer och martyrer samt underklass och överklass,

- Redan under denna naturalistiska period i sitt skapande, föregriper Strindberg många av de element som senare skulle känneteckna hans expressionistisk-symbolistiska kammarspelsdramatik, säger Hanif Sabzevari.

Han betonar möjligheten att med expositionsbegreppet tränga bakom det explicita och uppenbara den värld av paradoxer och svåra frågor som Strindberg väcker i sin dramatik, frågor om sanning och lögn, skuld och oskuld, verklighet och illusion, styrka och svaghet, kärlek och hat. Sabzevaris avhandling är ett bidrag både till det allmänna dramastudiet och Strindbergsforskningen, men också en undersökning som öppnar nya möjligheter för praktiserande regissörer, skådespelare och alla som på något sätt arbetar med teater och film. Hanif Sabzevari har också egna praktiska erfarenheter, bland annat som regissör för Strindbergs Fadren på Scen Hagagatan 48 i mars 2008.

Om författaren: Född 1981 i Tehran, Iran, kom till Sverige år 1986. Uppväxt i Falun. Film- och konsertrecensent, låtskrivare, film- och teaterregissör samt sångare och gitarrist i uppsalabandet The Academy.

Mer information om avhandlingen.

För mer information, kontakta Hanif Sabzevari, tel: 018-26 15 99, 070-447 86 82 eller hanif.sabzevari@littvet.uu.se