Probiotiska bakterier ökar tarmens produktion av antikroppar

Tarmens B-cellerna ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Detta påverkar tarmens mikroorganismer och gör tarmen mer motståndskraftig mot inflammation. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.

– Det här är betydelsefullt vid utvecklingen av nya läkemedel för inflammatorisk tarmsjukdom, och kan även öka effekten av vissa cancerbehandlingar, säger Mia Phillipson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet och studiens huvudförfattare.

I tarmen interagerar immunceller med tarmens mikroorganismer, vilket är viktigt för immunsystemets många funktioner och även för effekten av olika läkemedel.

Immuncellerna ansamlas i lymfoid vävnad, så kallade Peyerska plack, där de exponeras för tarminnehållet och samarbetar med tarmens bakterier. Tidigare studier har visat att genom att använda probiotika, det vill säga bakterier med hälsofrämjande egenskaper, har man kunnat förändra tarmens mikroorganismer och minska symptomen på inflammation i tjocktarmen. Men hur det kommer sig att väldigt små mängder probiotiska bakterier, som intagits via munnen, kan påverka tarmen under den korta tid de passerar mag-tarmkanalen har hittills varit okänt.

Nu visar en ny studie, gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med SLU och SciLifeLab, att B-lymfocyter i de Peyerska placken känner av, förstärker och sänder vidare signaler från de probiotiska bakterierna. Forskarna såg att i friska möss som fick peroral behandling av Limosilactobacillus reuteri, ökade mängden B-lymfocyter i de Peyerska placken. Samtidigt steg produktionen av IgA-antikroppar kraftigt, vilket var beroende av PD-1 signalering. Det här resulterade i att en stor mängd B-lymfocyter i tarmens slemhinna producerade och frisatte IgA, vilket i sin tur hade en positiv påverkan på sammansättningen av de mikroorganismer som finns i tarmen, och slutligen skyddade mössen mot inflammatorisk sjukdom.

– Det här är den första studien som kan förklara hur en probiotisk bakterie som normalt inte finns i tarmen och som utgör en väldigt liten och temporär del av den totala mängden tarmbakterier, kan förbättra tarmhälsan trots att den egentligen enbart är en droppe i tarmbakterie-havet, säger Mia Phillipson.

Liu, HY., Giraud, A., Seignez, C. et al. Distinct B cell subsets in Peyer’s patches convey probiotic effects by Limosilactobacillus reuteri. Microbiome 9, 198 (2021). https://doi.org/10.1186/s40168-021-01128-4 https://rdcu.be/czjai

För mer information:

Mia Phillipson, professor i fysiologi vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet samt co-director för SciLifeLab. Telefon: 018-471 44 19,
e-post: mia.phillipson@mcb.uu.se