Nyupptäckt 1700-talstext ger kunskap om det vetenskapliga latinet

En tidigare bortglömd text av den uppländske hebraisten Andreas Norrelius ger ny kunskap om det vetenskapliga latinet kring år 1700. Josef Eskhult har studerat Norrelius latinska översättning av Johan Kempers Matteuskommentar på hebreiska, en översättning som sannolikt har legat orörd på Uppsala universitetsbibliotek sedan 1700-talet. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 januari. I Sverige blomstrade latinkulturen i slutet av 1600- och början av 1700-talet, och samtidigt hade även hebreiskan en nyckelposition vid de svenska universiteten. Andreas Norrelius latinska översättning av den omvände rabbinen Johan Kempers hebreiska Matteuskommentar (1703) är ett intressant exempel på detta. Texten översattes till latin för att den lärda internationella publiken skulle kunna läsa den, men varken originalverket eller översättningen blev tryckta eller utgivna. Den latinska översättningen har med all sannolikhet legat orörd på Uppsala universitetsbibliotek sedan dess. Johan Kemper (1670-1716) som författade originaltexten föddes i Polen och utbildades till rabbin, men omvändes till den lutherska tron år 1696. Kemper kom till Sverige via Tyskland och undervisade i femton år i rabbinsk hebreiska vid Uppsala universitet. Andreas Norrelius (1679-1749) som stod för den latinska översättningen var en av hans studenter, en akademiker av uppländsk prästsläkt som med tiden blev chefsbibliotekarie vid Uppsala universitet. Josef Eskhult har kartlagt det idéhistoriska sammanhang som det hebreiska originalet och den latinska översättningen hör hemma i, och på så sätt gjort Kempers och Norrelius insatser i idéhistorien begripliga ur såväl ett europeiskt som ett svenskt perspektiv. - Avhandlingen visar att den svenska utvecklingen utspelar sig mot bakgrund av den allmäneuropeiska. Allt grundar sig på ett källmaterial på latin som tidigare inte beaktats i kyrkohistorisk, idéhistorisk eller nylatinsk forskning, berättar han. Fokus ligger på det latinska språket, och Josef Eskhult beskriver Norrelius språk genom att jämföra det med ett stort antal latinska texter av samtida svenska och utländska lärda. Med språkliga fenomen i Norrelius text som hjälp speglar han den vetenskapliga prosan på latin under 1600- och 1700-talen, framför allt på teologins och bibelfilologiens område. Läs mer om avhandlingen på Uppsala universitets hemsida. För mer information, kontakta Josef Eskhult, 018-471 76 78, e-post: Josef.Eskhult@lingfil.uu.se