Ny definition av människohandel kan ge fler fällande domar

Människohandel är en av de allvarligaste formerna av organiserad brottslighet och en modern form av slaveri. I en ny avhandling från Uppsala universitet berörs de brister som finns avseende gällande rättsregler och rutiner på området. Studien presenterar även förslag på lämpliga reformer som kan leda till ökad lagföring av brottet.

Människohandel drabbar inte enbart enskilda, utan påverkar själva strukturen i det demokratiska samhället genom att frånta individer deras integritet och människovärde. Brottet leder också till förlust av humankapital, ökad politisk korruption, och orsakar spridning av HIV och andra könssjukdomar. Trots att människohandel har behandlats i internationell rätt och de flesta länder har kriminaliserat företeelsen, kvarstår brottet och tycks dessutom växa.

Juristen Dominika Borg Jansson har i sin avhandling ställt frågan varför det finns så få fällande domar för människohandel i världen, trots omfattningen och de internationella insatser som genomförs för att bekämpa verksamheten. Frågan besvaras genom en utvärdering av den internationella definitionen av begreppet människohandel, såsom den stadgas i Artikel 3 av Palermoprotokollet, med hjälp av vilken nationell lagstiftning på detta område harmoniserats. I avhandlingen diskuteras även vilka konsekvenser som definitionen har haft på nationell lagstiftning i Sverige, Polen och Ryssland.

­- Det här är ett nytt sätt att studera människohandel, och resultaten är viktiga och unika. Problem avseende lagföring uppfattas oftast som interna och kopplingen till den internationella definitionen av människohandel har tidigare inte gjorts, säger Dominika Borg Jansson.

Slutsatserna kan delas in i två kategorier. Dels finns det specifikt nationella utmaningar och dels finns det problem som upplevs i alla tre länder. De senare kan hänföras till den bristande internationella definitionen av människohandel. I avhandlingen presenteras även ett antal förslag på hur människohandelsdefinitionen kan förbättras. Dessa berör allt från enklare till mer långtgående reformer, och utmynnar i ett förslag på hur en modern människohandels- och slaveribestämmelse kan utformas.

­- Jag föreslår bland annat att kravet på direkt uppsåt i förhållande till gärningsmannens eventuella syfte att exploatera offret tas bort. I dagsläget har de flesta inblandade i människohandelskedjan ekonomisk vinning som sitt främsta syfte, och anses därmed sakna direkt uppsåt till utnyttjandet. Detta leder oftast till att dessa personer endast kan dömas för medhjälp till människohandel, säger Dominika Borg Jansson.

En annan mer långtgående reform som föreslås i avhandlingen är att ta bort kravet på att gärningsmannen ska förmå offret att vidta en viss åtgärd, till exempel att prostituera sig, genom ett aktivt användande av otillbörliga medel.

- Ordet 'genom' (i den internationella definitionen 'by means of') har resulterat i en mycket restriktiv tillämpning där två kvinnor i lika utsatta situationer behandlas olika om en av dem, innan hon kontaktades av människohandlaren, till exempel övervägde prostitution som ett sätt att undkomma sin svåra situation medan den andra inte gjorde det, säger Dominika Borg Jansson.

- I rättstillämpning ses dessa kvinnor sällan som lika skyddsvärda trots att deras omständigheter är lika ömmande och trots att båda utnyttjats hänsynslöst av en annan person. Det ligger därmed kvinnan till last om hon övervägt prostitution eller på något annat sätt uppvisat handlingsförmåga och, omvänt, om hon inte kan ses som passiv och viljelös. Människohandelsoffer delas därmed upp i två kategorier, nämligen 'de verkligt utsatta' och de 'fallna'. Det kan tilläggas att väldigt få kvinnor passar in i den första kategorin, vilket till stor del förklarar det beklämmande låga antalet människohandelsdomar, säger Dominika Borg Jansson.

Disputationen äger rum den 13 september. För mer information, kontakta Dominika Borg Jansson, tel: 018-47116 98, mobil 076-768 5936, e-post: dominika.borg@ucrs.uu.se.