Ny behandling kan skydda njurarna vid diabetes

Att behandla njurarna med C-peptider och använda insulinplåster i stället för sprutor skulle kunna skydda diabetiker från följdsjukdomar som till exempel njurskador. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 december beskriver Lina Nordquist hur den nya behandlingen kunde se ut. Trots noggrann insulinbehandling utvecklar fortfarande över en tredjedel av alla diabetiker njurskador, som i sin tur leder till hjärt-kärlproblem. Det här är den vanligaste orsaken till för tidig död bland patienterna. Lina Nordquist har i sin avhandling främst studerat hur man kan skydda njurarna med hjälp av substansen C-peptid, som bildas i bukspottkörteln hos friska personer men som saknas hos diabetiker med insulinbrist. Ett tidigt tecken på njurskador hos en diabetiker är att njurarna börjar filtrera blodet snabbare. Det är sedan tidigare känt att C-peptid minskar filtrationen, men trots det får patienterna idag ingen C-peptid utan bara insulin. Med hjälp av studier på råttor visar Lina Nordquist att det räcker med bara en del av C-peptiden, som kallas EVARQ, för att minska filtrationen i njurarna. Hon presenterar också en tänkbar mekanism för hur detta kan gå till. - C-peptid drar ihop de blodkärl som leder till varje filtrationsställe, så att mindre vätska når fram och filtreras. Samtidigt vidgar C-peptid de kärl som leder bort vätskan från filtrationsställena, vilket också minskar filtrationen, förklarar hon. Lina Nordquist beskriver dessutom i avhandlingen hur C-peptid sänker njurarnas återupptag av salt, vilket också kan minska överfiltrationen, samt hur behandlingen normaliserar njurcellernas överanvändning av syrgas. Alla dessa effekter tros ha en skyddande verkan på diabetiska njurar. För att undvika njursjukdom är det också viktigt att som diabetiker har ett stabilt blodsocker, dvs att man får sina insulindoser när man ska. Lina Nordquist har varit med om att testa en ny sorts ”nålplåster” som skulle kunna användas i stället för sprutor för att injicera insulinet. Plåstret fästs på huden och innehåller mycket tunna, smärtfria mikronålar som insulinet injiceras genom. Testerna visar att insulin från mikronålarna är lika effektivt som vanliga insulininjektioner med spruta. - Nålplåstren är mindre obehagliga att använda än sprutor, vilket antagligen skulle göra att patienterna blev bättre på att ta sitt insulin enligt föreskrifterna. På så sätt kunde plåstren bidra till att stabilisera blodsockret och minska risken för komplikationer, säger Lina Nordquist. - Om man började använda sådana plåster och dessutom gav patienterna C-peptid redan vid insjuknandet skulle följdsjukdomar vid diabetes kanske kunna stoppas, tror hon. Läs mer om avhandlingen på universitetets hemsida. För mer information, kontakta Lina Nordquist, 018-471 44 07, 070-994 67 70, e-post: Lina.Nordquist@mcb.uu.se