Ny avhandling om moderering och faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap

Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och granskning av påståenden påverkat journalisters arbetssätt och metoder.

Att människor uppför sig illa eller att de sprider falska påståenden är inget nytt. I alla tider har det funnits de som ljugit och uppträtt hotfullt mot varandra. Internet och digitaliseringen har dock bidragit med verktyg för att snabbt och effektivt nå ut med hotfulla och missvisande utsagor.

Moderering av användarkommentarer och faktagranskning av påståenden från till exempel politiker eller nyhetslika rykten som sprids på nätet är relativt nya arbetsuppgifter som växt fram och utvecklats parallellt med att journalistiken digitaliserats.

Trots att journalister ofta uppfattar arbetet med kommentarsfälten till nyhetsartiklar som en stundtals rätt frustrerande utmaning har Amalia Juneström i arbetet med sin avhandling sett att de flesta anser att det hör hemma inom dagens journalistik. Avhandlingen visar att journalistiska yrkestraditioner kopplade till yttrandefrihet, uppfattningar om mediernas roll i ett demokratiskt samhälle och föreställningar om journalisters arbete för att allmänheten ska kunna göra sin röst hörd i hög grad har format de sätt på vilka journalister arbetar när de modererar användarkommentarer. Kommentarsfälten ses som en bra plattform för människor att få komma till tals och att stötta detta uppfattas som en del av det journalistiska uppdraget.

Journalistiska normer och uppfattningar om mediers roll i samhället är också viktiga för hur journalister faktagranskar olika typer av påståenden. I USA finns bland andra populära faktagranskningssajter som PolitiFact, FactCheck och Snopes och Amalia Juneström drar i avhandlingen slutsatsen att faktagranskningen, genom att väva ihop klassiska journalistiska arbetssätt med vetenskapliga metoder, har utvecklats till en ny och självständig journalistisk genre. Till exempel har mer utförliga metodbeskrivningar blivit vanligare i den faktagranskande journalistiken.

Även om den tekniska utvecklingen är viktig för hur olika arbetssätt uppkommer är den långt ifrån avgörande för hur och varför journalister modererar kommentarsfält eller bedriver faktagranskning. Istället har det sätt på vilket kommentarsfält modereras och påståenden faktagranskas uppstått genom en förhandlingsprocess mellan olika journalistiska principer. Exempelvis vägs den demokratiska principen om yttrandefrihet mot en strävan om att upprätthålla god journalistisk kvalitet.

– Både moderering av kommentarsfält och faktagranskning har införlivats i journalisters föreställningar om vad det innebär att utöva journalistik och om vad nyhetsmedia har för roll i ett demokratiskt samhälle, säger Amalia Juneström.

För mer information kontakta: Amalia Juneström, Institutionen för ABM, Uppsala universitet, amalia.junestrom@abm.uu.se 073-759 76 02

Amalia Juneström (2022). Content Moderation and Fact-Checking. A Study on Journalists’ Information Practices in the Contemporary News Media Landscape. I Skrifter utgivna av Institutionen för ABM vid Uppsala universitet, 8.