När poesifloden nådde Sverige

Många poeter men fortfarande relativt få läsare – så kan man beskriva svensk lyrikutgivning under perioden 1976–1995. Utgivningen av lyrik ökade kraftigt efter att det statliga litteraturstödet inrättades år 1975, och antalet kvinnliga poeter har också stigit. Det visar en ny avhandling av Åsa Warnqvist som granskas vid Uppsala universitet den 30 november. Det statliga litteraturstödet inrättades för att stödja mångsidighet och kvalitet i den svenska bokutgivningen, och kom särskilt att gynna lyriken. Aldrig förut har det getts ut lika många diktsamlingar i Sverige som under åren 1976–1995, visar Åsa Warnqvist i sin avhandling Poesifloden. Sammanlagt gavs 3848 nya lyrikböcker ut under tjugoårsperioden, och nivån var jämn med cirka 180-200 titlar per år. - Det stora antalet titlar kan delvis förklaras med den tekniska utvecklingen men det statliga litteraturstödet spelade med största sannolikhet också en viktig roll, säger hon. En tydlig förändring under perioden är att antalet kvinnliga poeter ökade från cirka 27 till 38 procent, men trots detta var alltså männen fortfarande i klar majoritet år 1995. De största utgivarna av lyrik under den här tiden var de tre stora förlagen Bonniers, Norstedts och Wahlström & Widstrand, men vid sidan av dessa publicerades mer än en tredjedel av alla diktsamlingarna av egenutgivare. Oberoende av vem som gav ut böckerna var upplagorna dock små och sålde generellt dåligt. När det gäller att få uppmärksamhet exempelvis i media har de författare som ges ut på de stora förlagen däremot många fördelar. Åsa Warnqvist har studerat dagstidningarnas bevakning av diktsamlingar på olika typer av förlag och dessutom analyserat tre författarskap närmare; egenutgivaren Yngve Aldhagen, poeten och psykoanalytikern Else-Britt Kjellqvist samt den framgångsrike och väletablerade poeten Bruno K. Öijer. Studien visar tydligt att det finns en hierarkisk ordning mellan de olika utgivarna. - Ju större förlag desto fler recensioner, kan man i princip säga, berättar hon. Lyrikutgivning är inte ekonomiskt lönsam för förlagen men upplevs ändå som intressant eftersom den ger dem symboliskt kapital, menar Åsa Warnqvist. - En bra lyrikutgivning lockar till exempel nya författare till förlaget och höjer dess anseende. Läs mer om avhandlingen på universitetets hemsida. För mer information, kontakta Åsa Warnqvist, 018-471 29 52, e-post: asa.warnqvist@littvet.uu.se