Mekaniska bröstkompressioner vid hjärtstopp lika bra som manuella

Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det viktigt med effektiva bröstkompressioner utan uppehåll. Detta för att åstadkomma ett blodflöde som minskar risken för hjärnskador och ökar överlevnaden. En ny studie visar att mekaniska bröstkompressioner ger lika bra resultat som manuella bröstkompressioner.

De nya rönen presenteras idag vid den årliga konferensen ESC (European Society of Cardiology) i Amsterdam. Forskningen om hjärtstopp har under flera år fokuserat på att förbättra behandlingen genom att öka blodflödet under hjärtlungräddningen samt att sänka kroppstemperaturen för att minska hjärnskador och öka överlevnaden. Under senare år har intresset för mekanisk bröstkompression ökat och flera olika produkter har kommit ut på marknaden. Men det har saknats genomarbetade vetenskapliga studier av funktionen.

Efter en mindre pilotstudie i samarbete med det företag som utvecklat apparaten LUCAS för mekaniska bröstkompressioner påbörjades en omfattande klinisk studie 2008. I studien undersöktes 2589 patienter med hjärtstopp från sex ambulansområden i Sverige, Holland och England. De fördelades slumpmässigt till antingen en grupp som fick mekaniska bröstkompressioner defibrillering under pågående kompressioner eller en som fick traditionell behandling med manuella bröstkompressioner enligt gällande riktlinjer.

Patienternas överlevnad och neurologiska tillstånd följdes från fyra timmar efter hjärtstoppet till sex månader efter att de lämnat sjukhuset. Studien var utformad för att visa om överlevnaden efter fyra timmar blev bättre i gruppen som behandlades med mekaniska bröstkompressioner. Så blev inte utfallet, utan resultatet visar inga signifikanta skillnader mellan grupperna – båda grupperna överlevde i lika stor utsträckning och med lika gott neurologiskt tillstånd. Överlevnaden efter fyra timmar var lika hög (23.6% med mekanisk behandling, mot 23.7% med manuell). Andelen överlevande med bäst hälsotillstånd (enligt en skala där man bedömer neurologisk funktion) när de lämnade sjukhuset var 8.3 procent efter mekanisk behandling och 7.8 procent efter manuell. Motsvarande siffror efter sex månader var 8.5 procent mot 7.6 procent.

-   Studien visar att mekaniska bröstkompressioner utan avbrott för defibrillering är lika bra som manuella. Våra resultat visar att metoden är säker och skyddar hjärnan lika bra, säger Sten Rubertsson, professor och överläkare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

Trots avsaknaden på signifikanta skillnader i överlevnad och hälsa kan mekanisk behandling i vissa fall vara att föredra.

-   Att behandla i snabbåkande fordon kan utsätta ambulanspersonal för risker och att utföra långvarig manuell behandling är fysiskt ansträngande. Det är också en fördel i samband med hjärtstopp vid akut kranskärlsröntgen, säger Sten Rubertsson.

Om studien: I studien ingår 2589 patienter från sex ambulansområden i Sverige, Holland och England, 14 sjukhus och 770 ambulansmän. Från Sverige ingick patienter som vårdades inom intensivvården på Akademiska sjukhuset, Gävle sjukhus och Västerås sjukhus. Studien har planerats och letts av Sten Rubertsson vid Uppsala universitet, men i samarbete med och finansierat av företaget PhysioControl/Jolife AB, som står bakom LUCAS. Apparaten har utvecklats av Jolife AB, ett mindre svenskt företag som senare köptes av PhysioControl.

För mer information, vänligen kontakta:
Sten Rubertsson, professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper/anestesi & intensivvård, Uppsala universitet, och överläkare på Anestesi & intensivvårdskliniken vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 39 81, 070-869 3996
E-post: sten.rubertsson@surgsci.uu.se