Linnéättling disputerar Linnéårets sista dag

Denna helg avslutas 300-årsfirandet av Carl von Linnés födelse och idag lägger hans unga släkting, Martin Nervall, fram sin avhandling vid Uppsala universitet. Den handlar om malaria, precis som Linnés doktorsavhandling 1735.

- Farfars berättelser om Linné, som är min farfars-mormors-mormors-morfar, har alltid varit en källa för inspiration, säger Martin Nervall.

Carl von Linné är visserligen mest känd för sin namngivning av arter, framför inom växtriket, men han doktorerade i medicin i Holland år 1735 och ämnet var malaria. På den tiden var medicin och botanik nära förknippade som discipliner – intresset av att beskriva hur växter kunde användas som läkemedel var stort. För att ta sin medicine doktorsgrad åkte Linné till Harserwijk, Holland, där han disputerade en vecka efter ankomsten. I sin avhandling granskade han olika teorier för malarias uppkomst och lanserade teorin att sjukdomen orsakades av grumligt dricksvatten som täppte till blodkärlen - sjukdomen är ju vanlig i trakter med stillastående vatten. Han förordade bittra ämnen som botemedel, i synnerhet kinabark, som innehåller kinin, vilket även idag ingår i malariamedel.

Sedan dess har mycket hänt. 150 år senare insåg man kopplingen mellan malaria och myggor. Idag, 2007, är malaria fortfarande ett stort hälsoproblem i tropiska delar av världen. Årligen dör över en miljon människor, de flesta barn. Resistens mot de vanligaste medicinerna är ett ökande problem och det finns därför ett stort behov av nya malariamediciner. Sjukdomen orsakas av en parasit som livnär sig på hemoglobinet i röda blodkroppar. Att utveckla substanser som hindrar malariaparasiten att bryta ner hemoglobin är ett sätt att finna nya botemedel.

Martin Nervall, som läst civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet, har i sin avhandling använt sig av datorberäkningar för att hitta sådana lämpliga kandidatsubstanser - och för att öka förståelsen för hur de verkar på molekylär nivå. Flera substanser som verkar lovande har sedan framställts av synteskemister.

- Min del handlar om att hitta substanserna och sedan analysera modellerna på för att ge en förklaring till varför de binder. Utifrån den kunskapen kan man designa ännu bättre substanser, som förhoppningsvis på sikt kan leda till nya behandlingar mot malaria, säger Martin Nervall.

Bildtext: Martin Nervall på Linnémuseet med sin egen och sin förfader Carl von Linnés avhandling om malaria. På den tiden var det dock vanligt att professorn skrev avhandlingen, som sedan försvarades av studenten. Linné skrev hundratals avhandlingar i skilda ämnen under sin professorstid. Porträttet i bakgrunden är målat av Martin Hoffman 1737 och visar Linné, 30 år, iförd den sydsamiska vinterdräkt som han förvärvat under sin resa till Lappland 1734. Porträttet finns i tre exemplar, men detta som hänger på Linnémuseet, är det enda där Linnés vetenskapliga produktion från tiden i Holland finns avbildad. Med sig i bagaget från Sverige hade han, utöver avhandlingen, med sig ett tiotal manuskript som trycktes i Holland, däribland klassiker som första upplagan av Systema Naturae och Flora Lapponica.

För mer information, kontakta Martin Nervall, 018-471 50 58, 070-988 57 09, e-post: nervall@xray.bmc.uu.se