Gel kan hjälpa läkemedlen att hitta rätt i kroppen

Många läkemedel bryts lätt ned, och det är viktigt att de lyckas ta sig till rätt ställe i kroppen utan att brytas ned på vägen. I en avhandling i farmaceutisk fysikalisk kemi vid Uppsala universitet har Peter Nilsson studerat en viss sorts geler som man hoppas ska kunna skydda läkemedlen på vägen, och därmed också skydda kroppen mot skadliga bieffekter. Avhandlingen granskas den 19 oktober. Till de läkemedel som kan vara skadliga ifall de hamnar på fel ställe i kroppen hör bland annat mediciner som används vid behandling av cancer. En lösning på problemet kunde vara att lagra läkemedlen inuti den typen av geler som Peter Nilsson har studerat. Gelerna är negativt laddade, vilket innebär att man kan få dem att krympa drastiskt ifall man kombinerar dem med positivt laddade ytaktiva ämnen. I sin krympta, kollapsade form skulle dessa geler endast släppa ifrån sig mycket små mängder av ett inlagrat läkemedel. - Om omgivningens surhet eller salthalt förändras sväller gelerna däremot upp och det som finns lagrat inuti dem släpps snabbt ut i kroppen, förklarar Peter Nilsson, som har studerat samspelet mellan geler och ytaktiva ämnen i såväl centimeterstora som mikroskopiska geler. Till saken hör att en stor del av dagens läkemedel i sig själva är ytaktiva ämnen, vilket alltså betyder att de själva skulle kunna få gelerna att krympa. Dessa läkemedel är extra lämpade för att användas med den här sortens geler. Då gelen krymper kollapsar de yttre delarna först, och bildar ett tätt skal runt den fortfarande svällda kärnan. De två delarna kommer då att påverka varandra, eftersom skalet vill krympa medan kärnan inte vill det. Det här gör beskrivningen av krympningen mer komplicerad, men det ger också forskarna större möjligheter att förstå samspelet mellan gel och ytaktivt ämne. Peter Nilsson har i sin avhandling beskrivit krympningen genom en teoretisk modell som med hjälp av kända värden för gelstorlek, koncentrationer, omrörning etc. kan förutsäga krympningsförloppet. Utifrån denna modell har han även kunnat dra slutsatser om vad som styr krympningen under olika förhållanden. Alla geler beter sig inte heller på samma sätt. Vissa av dem slutar att krympa och bildar istället vätskefyllda ballonger, vilket Peter Nilsson också har studerat. Läs hela avhandlingen på http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=8216 För mer information, kontakta Peter Nilsson, 018-471 43 68, 073-369 90 59, e-post: Peter.Nilsson@farmaci.uu.se