Elitens barn samlas på ett fåtal utbildningar

Utbildningselitens barn väljer mycket selektivt, både när det gäller valet av studieort och utbildning. Ida Lidegran har studerat hur denna grupp tar sig fram i utbildningssystemet. Den 15 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

"Utbildningskapital" är de tillgångar som elever och studenter tillägnar sig i utbildningssystemet. Hit hör förstås betyg och examina, men också mycket annat som värderas högt när man rör sig uppåt i utbildningssystemet och senare ut i arbetslivet och det sociala livet i övrigt. Under sin väg genom utbildningsväsendet samlar de mest lyckosamma på sig en växande skatt av tillgångar, allt från exklusiva kunskaper och färdigheter till en förvissning om att tillhöra de utvalda.

Ida Lidegran har i sin avhandling riktat ljuset mot de mest bemedlade, både i fråga om nedärvt kapital, det vill säga tillgångar som medförts från föräldrahemmet, och i fråga om förvärvat kapital, det vill säga sådant som elever och studenter själva tillägnat sig i skolan och på annat håll.

För att utforska just utbildningskapitalets egenart jämförs en region, Uppsala, där detta är särskilt koncentrerat, med några förorter norr om Stockholm - Danderyd, Lidingö, Täby och Sollentuna - där det ekonomiska kapitalet väger tyngre. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur olika sociala gruppers söner och döttrar använder sig av utbildningssystemet.

Resultaten visar att det ser mycket likartat ut i de två regionerna om man ser till de tillgångar individer har med sig hemifrån och de val de gjorde i gymnasieskolan. Elever från hem med mycket utbildningsresurser var mest framgångsrika i att överföra detta till eget utbildningskapital. Väsentliga skillnader fanns dock i vilka typer av högskoleutbildningar som eleverna valde. Uppsalaeleverna valde naturvetenskapliga utbildningar i stor utsträckning medan eleverna från norra Stockholm oftare sökte sig till civilingenjörsutbildningar och studier i företagsekonomi.

Det finns många olika saker som styr dessa elevers preferenser när det gäller utbildning, t ex hur svårt det är att komma in på utbildningen, undervisningens svårighetsgrad, vilka yrkesbanor som utbildningen förbereder för - sammantaget leder detta till att eleverna koncentreras både geografiskt och till ett fåtal utbildningar.

- De individer som kan välja i stort sett vilken utbildning de vill - det vill säga utbildningselitens barn - visar sig välja mellan ytterst få utbildningar och allra mest selektiva var utbildningselitens söner, säger Ida Lidegran.

Resultatet blir att ju mer utbildningskapitalet koncentreras desto mer eftersträvansvärd blir utbildningen.

Läs avhandlingen på universitetets webb.

För mer information, kontakta Ida Lidegran, 070-962 47 34, ida.lidegran@edu.uu.se