Efterlängtad internationell etisk vägledning för biobanksforskare

Flera riktlinjer och regelverk och stora olikheter i olika länder. Det är vad som möter medicinska forskare som vill använda tidigare insamlade prover från biobanker i sin forskning. Detta gör det bland annat mycket krångligt att göra stora internationella studier. I det senaste numret av Nature Biotechnology publicerar svenska etikforskare vid Centrum för bioetik (CBE) tillsammans med ledande biobanksforskare för första gången en lösning: en praktisk etisk vägledning för biobanksforskning. Biobanker består av systematiskt insamlade biologiska prover och är värdefulla för både forskning och medicinsk behandling. När man kopplar ihop vävnadsprover med bra kliniska data blir de väldigt värdefulla för biomedicinsk forskning. Samtidigt väcks en rad etiska frågor kring användning av dessa prover. Kan man till exempel vara säker på att informationen om den enskilde inte når obehöriga, såsom arbetsgivare och försäkringsbolag? - Det är viktigt att kunna göra en avvägning av intressekonflikter så att inte regleringen av biobanksforskningen blir ett patientsäkerhetsproblem vid diagnos, vård och behandling, säger Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik och föreståndare för Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Idag finns en uppsjö av mycket omfattande riktlinjer och regelverk i olika länder, vilket innebär stora svårigheter för biobanksforskare, särskilt i internationella samarbetsprojekt. Det finns därför ett stort behov av en enklare modell där en omfattande etisk avvägning gjorts mellan medicinska behov och den personliga integriteten. Artikeln i Nature Biotechnology presenterar för första gången ett etiskt ramverk för forskning på tidigare insamlade vävnadsprover, som kan användas som ett praktiskt och direkt instrument för forskare. Tillsammans med en artikel av samma forskare i tidskriften Lancet Oncology från 2006 som ger vägledning när det gäller nya insamlingar av prover, och en artikel av Mats G Hansson som publicerades i det senaste numret av Pathobiology där en manual för biobanksforskning presenteras, har centrala frågor kring biobanksforskningen fått en samlad lösning. Hansson menar att det är viktigt att etikfrågor som rör medicinsk forskning diskuteras och granskas i samma forum som den vetenskapliga diskussionen förs. - Det är också viktigt att förslag till en etisk avvägning av olika intressen går genom samma typ av oberoende granskning genom peer-review i etablerade vetenskapliga tidskrifter som den medicinska forskningen, säger han. - Ramverket blir inte bara ett instrument för forskarna, utan kan också vägleda etiknämnder runt om Europa. Mer information: Mats G. Hansson, mats.hansson@bioethics.uu.se, tel: 018-611 35 76 www.bioethics.se Artiklarna: Helgesson, G., Dillner, J., Carlson, J., Bartram, C.R., Hansson M.G., Ethical framework for previously collected biobank samples, Nature Biotechnology, vol 25, 2007; 9:973-976 http://www.nature.com/nbt/journal/v25/n9/full/nbt0907-973b.html Hansson, M.G., For the safety and benefit of current and future patients, Pathobiology, 2007;74:198–205 http://content.karger.com/ProdukteDB/produkte.asp?Aktion=ShowAbstract&ArtikelNr=104445&Ausgabe=233299&ProduktNr=224272 Hansson, M.G., Dillner, J., Bartram, C.R., Carlsson, J., Helgesson, G., Should donors be allowed to give broad consent to future biobank research?, Lancet Oncology 2006; 7:266-69. http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6W85-4JC688T-14&_user=651519&_coverDate=03%2F31%2F2006&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000035158&_version=1&_urlVersion=0&_userid=651519&md5=d9b10f140d07f4383ac6a1e0c4ca374e