Begreppet innovationssystem som retoriskt vapen

Var Sverige en okritisk följare av modet när regeringen döpte en myndighet efter det OECD-stödda begreppet innovationssystem? Ekonomisk-historikern Magnus Eklund visar att begreppet snarare plockades upp av strategiskt medvetna svenska aktörer för att bevara samhällsinflytandet över forskningsfinansieringen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 27 september. Den 1 januari 2001 bildades Verket för innovationssystem (VINNOVA). Som första och enda land i världen döpte Sverige därmed en myndighet efter det nya samhällsvetenskapliga modebegreppet innovationssystem. Termen syftar på hur den samhälleliga omgivningen påverkar förmågan till innovation, och har använts frekvent av internationella organisationer som OECD under det senaste decenniet. Inom forskningen har det länge antagits att länder är passiva och okritiska mottagare av de ansatser som OECD ställer sig bakom, och genom bildandet av VINNOVA framstod Sverige vid första anblicken som urtypen för en sådan passiv följare av modet. Magnus Eklund visar dock i sin avhandling att det här inte stämmer. - Svenska aktörer var i själva verket oerhört medvetna och strategiska när de började använda sig av begreppet innovationssystem, menar han. Vid mitten av 1990-talet skulle systemet för forskningsfinansiering reformeras och starka känslor rördes upp. Avhandlingen beskriver hur universitetens frihet och autonomi ställdes mot forskningens betydelse för den ekonomiska tillväxten. 1998 ville utredningen ”Forskning 2000” ge universitetsforskarna ett avgörande inflytande över finansieringen av den forskning som bedrevs utifrån samhällsrelevans, den så kallade sektorsforskningen. För fack, näringsliv och flera myndigheter var detta dock oacceptabelt, vilket medförde en mobilisering för att bevara samhällskontrollen över forskningen. Begreppet innovationssystem blev enligt Magnus Eklund ett viktigt vapen i den mobiliseringen, trots att innovationsdebatten i Sverige tidigare inte ägnat något större intresse åt universiteten. Genom att rekrytera begreppet blev det möjligt att beskriva universiteten som en viktig komponent i ett system med syftet att främja innovationer. - Det innebar ett retoriskt brott med den traditionella uppfattningen om universiteten som självständiga enheter där forskaren i huvudsak följer sin egen nyfikenhet. Dessutom innebar användningen av begreppet innovationssystem att debattörerna kunde hämta legitimitet från OECD och den vetenskapliga innovationsforskningen när sektorsforskningen skulle försvaras, säger Magnus Eklund. För mer information, kontakta Magnus Eklund, 018-471 14 82, 076-899 25 70, e-post: Magnus.Eklund@ekhist.uu.se