Barnmorskans roll viktig i mötet med ny kultur

Somaliskfödda kvinnors möte med kvinnohälsovården i Sverige är en positiv erfarenhet samtidigt som det kan skapa osäkerhet när budskapen skiljer sig från det man lärt sig. Men mötet kan vara en viktig länk in i det nya samhället om stödet är det rätta, visar barnmorskan Ulrika Byrskog i sin avhandling som hon lägger fram den 1 oktober.

Ulrika Byrskog har i sin avhandling vid Uppsala universitet och Högskolan Dalarna fördjupat sig i somaliskfödda kvinnors hälsa i samband med graviditet och barnafödande, med speciellt fokus på våldsutsatthet och på mötet med mödrahälsovården i Sverige. Data bygger på journalstudier och intervjuer med somaliskfödda kvinnor och barnmorskor som arbetar i flyktingtäta områden. Jämförelser gjordes också med svenskfödda kvinnor.

- Tidigare forskning har visat samband mellan våld, stress och ohälsa i samband med barnafödande och i barnmorskans folkhälsoansvar ingår att uppmärksamma våldsutsatthet. Det är viktigt att studera hur mötet med mödrahälsovården fungerar för dessa kvinnor, som bär med sig upplevelser från ett land präglat av långvarigt krig och instabilitet. säger Ulrika Byrskog.

Något överraskande visade det sig att somaliska barnaföderskor inte rapporterade sämre psykisk hälsa än de svenska, snarare det motsatta Å andra sidan skrev de somaliska barnaföderskorna in sig senare på MVC och hade en ökad risk för förlossningskomplikationer jämfört med svenska kvinnor. Det råder alltså fortfarande ojämlik vård trots att olikheterna varit kända sen tidigare.

Trots svåra livserfarenheter förmedlade de somaliskfödda kvinnorna förnöjsamhet och en stark vilja och förmåga att gå vidare i sin nya tillvaro i Sverige. Denna bild bekräftas i barnmorskeintervjuerna, där kvinnorna i stor utsträckning uppfattas som resursstarka. Hälsofaktorer som omnämns är sociala nätverk, fokus på moderskapet, en stark gudstro samt ett praktiskt stöd från kvinnohälsovården och andra sociala samhällsinsatser.

Samtidigt framkom att mötet med välfärdsstatens resurser kan leda till osäkerhet och oro, exempelvis när vårdgivares budskap kring barnafödande skiljde sig från de man fått från sitt sociala nätverk. Ett annat exempel är att samtidigt som svenska lagstadgade rättigheter för kvinnor sågs som en tillgång, kunde roll- och makt-förskjutningar orsaka spänningar i partnerrelationer och leda till ökat behov av dialog och stöd.

Barnmorskorna å sin sida betonade vikten av se det unika hos varje kvinna, bortom stereotyper, samtidigt som språkbarriärer och social distans kunde vara begränsande i uppgiften att fråga om våld, eller i att förstå underliggande behov.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen på balansakterna i mötet mellan två samhällssystem. Samtidigt som inneboende resurser och social samhörighet är en värdefull tillgång i att hantera våld och stress på gruppnivå får individuella behov av stöd inte förbises i vårdmötet. För det är en utmaning att navigera mellan välkända hälso- och normsystem, och nya, obeprövade sådana.

- I denna process är barnmorskan en tidig och naturlig länk in i det nya samhället. I vårdmötet är tid, tillit, dialog med hjälp av tolk och navigering till rätt stödstrukturer i det svenska samhället viktiga komponenter. Samarbeten, dels med lokala somaliska nätverk, dels över professionsgränser inom vård-och socialtjänst, kan bidra till fungerande stöd för svensksomaliska familjer i denna balans mellan två världar, säger Ulrika Byrskog.

Avhandlingens titel: ‘Moving On’ and Transitional Bridges. Studies on migration, violence and wellbeing in encounters with Somali-born women and the maternity health care in Sweden

För mer information, kontakta Ulrica Byrskog, tel: 073-4616939, ulrica.byrskog@kbh.uu.se