Bättre stresshantering hjälper hjärtpatienter

Stress och nedstämdhet ökar riskerna för att återinsjukna i hjärtsjukdom. Inom primärvården i Uppsala pågår sedan några år en unik undersökning, där hjärtpatienter med hjälp av kognitiv beteendeterapi lär sig hantera och undvika stress. Resultaten hittills är positiva, visar en ny avhandling av Mats Gulliksson som granskas vid Uppsala universitet den 18 september.

Behandlingen av hjärtpatienter är fortfarande främst inriktad på att återställa cirkulationen och behandla traditionella riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes, övervikt, rökning och avsaknad av motion. Inom primärvården i Uppsala pågår dock sedan några år tillbaka ett unikt projekt, SUPRIM-studien, där patienter som vårdats på sjukhus för kranskärlssjukdom utvärderas med kognitiv beteendeterapi (KBT) inriktad på stresshantering. Hälften av alla patienter som skrivits ut får genomgå behandlingen.

Under det första året efter utskrivningen träffas patienterna vid tjugo tillfällen i små grupper, och får då under ledning av en psykolog bland annat lära sig hur en jäktig livsstil påverkar hjärtat och hur man kan förändra stressframkallande tankemönster. Efter varje möte får patienterna en hemläxa, till exempel att avsiktligt välja en långsammare bilkö, för att sakta men säkert vänja sig av med stressbeteendet. Under två års tid genomgår patienterna dessutom fem stycken omfattande medicinska undersökningar, samt svarar på enkäter om livskvalitet och sin sjukdom.

- Resultatet efter nio års uppföljning visar en klar skillnad mellan patientgrupperna. Av dem som fått KBT var det betydligt färre som återinsjuknat i hjärt-kärlsjukdom eller haft ny hjärtinfarkt, jämfört med dem som inte hade genomgått behandlingen. Ju fler gånger patienterna hade deltagit i gruppundervisningen, desto lägre var risken att återinsjukna, berättar Mats Gulliksson vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

När det gällde traditionella riskfaktorer och livskvalitet var skillnaderna mellan patientgrupperna dock små. De patienter som hade fått KBT var mer optimistiska inför framtiden och hade ett aningen lägre blodtryck än kontrollgruppen, men i övrigt fanns inga skillnader.

- KBT i grupp verkar påverka kranskärlssjuka på ett positivt sätt. Även om vi inte kan se någon inverkar på de traditionella riskfaktorerna kan vi se att behandlingen minskar risken att återinsjukna. Detta är goda nyheter för hjärtpatienter. KBT kan stärka egenförmågan och motivera till ett mer hälsosamt beteende, säger Mats Gulliksson.

För mer information, kontakta Mats Gulliksson, 070-631 90 96, e-post: mats.gulliksson@pubcare.uu.se