Antroplogisk expertis underlättar i den mångkulturella kvinnosjukvården

Ett samarbete mellan medicinsk och antropologisk expertis kan lösa komplexa kliniska frågeställningar inom dagens mångkulturella kvinnosjukvård. Det visar Pauline Binder, medicinsk antropolog, som den 1 december lägger fram sin avhandling vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.

Pauline Binder har med hjälp av antropologisk forskningsansats kunnat studera kliniska problem på djupare sätt, än vad som är möjligt med enbart statistik. Varför just gravida somaliska kvinnor har en ökad komplikationsrisk även efter migration har varit utgångspunkten för hennes fältarbete. Varför uppstår missförstånd inom förlossningsvården t ex när somaliska kvinnor avböjer viktiga interventioner som akuta kejsarsnitt eller igångsättning av förlossningen?

-    Personal uppfattar detta som ett kulturbundet fenomen snarare än något som vården kan påverka. Kultur ses som privat angelägenhet vilket leder till vårdprogram inte utvecklas trots att det kan vara skadligt både för mor och barn att avböja, säger Pauline Binder, medicinsk antropolog vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid medicinska fakulteten.

Avhandlingen visar att de somaliska kvinnornas rädsla ofta bottnar i tidigare erfarenhet från deras fattigare uppväxtland där kejsarsnitt förknippas med livshotande komplikationer. Mödradöd är en realitet för många av invandrarkvinnor vilket leder till ett annat risktänkande. Deras beslut att undvika interventioner är mer rationellt än kulturellt grundade.

Tolk används inte alltid, ibland på löst grundade antaganden om att somaliska kvinnor enbart vill möta kvinnlig personal. Detta leder till frustration, och i slutändan till bristande förtroende och kommunikation mellan patient och sjukvård. Enligt Pauline Binder föreslår att tid läggs på den medicinska konsultationen, och att den görs till en arena med två experter; kvinnan och doktorn/barnmorskan.

-    Min studie visar att somaliska kvinnor i första hand prioriterar kompetent och säker vård, precis som majoriteten av patienter, och anser att ett bättre användande av tolkar kan lösa mycket av de medicinska komplikationer som uppstår, säger hon.

Binder visar också att föräldrarollerna ändras efter migration. Intervjuer med somaliska män visar hur de engagerar sig i större utsträckning i mödravårdskontrollerna på ett sätt som var helt otänkbart i Somalia. Beslutsfattandet i familjen delas i högre grad och man avstår tydligt från omskärelse av döttrar, ett exempel på hur djupt rotade traditioner snabbt kan ändras efter migration.

Avhandlingen visar att traditioner och normer, såväl hos vårdgivare som hos vårdsökare, kan förstås på ett djupare sätt tack vare samarbete mellan medicinsk och antropologisk expertis.

-    Alla pusselbitar behövs för att lösa komplexa kliniska frågeställningar i dagens mångkulturella kvinnosjukvård, säger Pauline Binder.

Avhandlingen ingår i mångårigt tvärprofessionellt samarbete mellan docent Birgitta Essén, förlossningsläkare vid Akademiska sjukhuset och Sara Johnsdotter, professor i medicinska antropologi vid Malmö högskola.

Referens: Binder P. The Maternal Migration Effect: Exploring maternal healthcare in diaspora using qualitative proxies for medical anthropology. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2012.

Kontaktperson: Pauline Binder, institutionen för kvinnors och barns hälsa/ International Maternal and Child Health (IMCH), Uppsala universitet, mobil: +46 (0)734-442246, E-post: pauline.binder@kbh.uu.se eller docent Birgitta Essén, E-post: birgitta.essen@kbh.uu.se om medicinska frågor.