Administrativ styrning kan hota domarnas integritet

Det viktigaste skyddet för domarnas självständighet ligger inte i grundlagarna utan i de rättsliga, politiska och professionella kulturerna. När Domstolsverket tar en allt mer pådrivande administrativ roll riskeras därför domarnas yrkesmässiga integritet. Det menar Olof Ställvik, forskare i juridik som disputerade vid Uppsala universitet den 3 juni.

I sin avhandling "Domarrollen - rättsregler, yrkeskultur och ideal" har Olof Ställvik studerat domarens professionella situation i Sverige med utgångspunkt i domarens konstitutionellt garanterade oberoende. Trots domarkårens betydelse för rättssamhället är detta en yrkeskår kring vilken det finns ytterst lite forskning.

Domarens självständighet kan enligt Olof Ställvik inte garanteras enbart genom konstitutionella och andra rättsregler. Det är minst lika viktigt hur den rättsliga yrkeskulturen ser ut. I Sverige har domarna traditionellt varit nära knutna till regeringsmakten, vilket väcker ett visst uppseende utomlands.

- Men trots att svenska domares konstitutionella ställning är relativt svag i jämförelse med andra rättsstater i västvärlden kompenseras detta i viss mån av en stark professionell kultur, berättar han.

- På så sätt är det domarprofessionen som internt avgör vad som är god kvalitet i den dömande verksamheten. Och så måste det vara, men på senare år har bland annat Domstolsverket gjort en del försök att mäta kvalitet. Det är tveksamt om detta kan tillföra något.

Det viktigaste skyddet för domarens självständighet, och därmed för den konstitutionella demokratin, ligger enligt Olof Ställvik inte i regeringsformen utan i de rättsliga, politiska och professionella kulturerna.

- I Sverige betonas starkt förarbetenas roll, det är en del av vår rättskultur. På samma sätt ligger det i svensk rättskultur att domaren är en typ av statlig tjänsteman, visserligen särskilt kvalificerad, men ändå med sin främsta lojalitet hos staten, menar han.

- Detsamma gäller de kravprofiler som Domstolsverket tagit fram för ordinarie domare. Jag menar att det är tveksamt vad dessa tillför rekryteringsprocessen. Domarkåren har tämligen okritiskt underkastat sig dessa och andra förändringar som påverkar förutsättningarna för deras arbete.

Olof Ställvik menar att risken på lång sikt är att domarkåren, liksom andra professioner i viss mån gjort, börjar fokusera på fel saker i strävan efter att uppfylla de ovanifrån satta målen. Han kallar det en form av verksamhetsstyrning som inte alls passar för dömande verksamhet.

- På lång sikt är det bra för demokratin och rättsstaten att domarkåren är stark och självständig. Det innebär ett skydd mot godtycklig eller politiskt påverkad rättstillämpning, säger Olof Ställvik.

För mer information, kontakta Olof Ställvik, 0706-34 66 15, e-post: olof.staellvik@gmail.com