Det behövs mer än tolkar i skolan

Klargör förväntningar på tolken, språkstödjaren och studiehandledaren i skolan så att elever får den hjälp de behöver. Tydliga förväntningar gör också lärares och rektors jobb enklare.

Tolkar i rättsväsendet

Den 20 maj i år berättade TT om en studie som visar att: ”tolkning under rättegången gör att man får sämre behandling i rättssalen. Det visar de rättegångar vi har gått igenom, man hamnar i underläge, säger Annika Staff, rättssociolog vid Malmö högskola. Forskarna har hittat ordentliga missförstånd och brister i nästan alla tolkade rättegångar. Det rör sig om felöversättningar av frågor från rätten, felaktiga utpekanden av personer. Det händer också att långa dialoger mellan tolk och åtalad bara mynnar ut i ett kortfattat ja eller nej.”

Detta inslag gjorde att jag började fundera mera på tolkars och andra språkstödjares roll i skolor där elever behöver ”hjälp med det svenska språket” som dessa forskare uttrycker det. Jag vill betona att jag inte har några kunskaper om rättsväsendets utmaningar i denna fråga, men parallellen till skolans värld väckte mitt intresse.

Utmaningar i samhället och i skolan

I mitt arbete har jag och mina kollegor direkt samarbete med mer än 50 skolor runt om i landet. Vi har också kontakt med mer än 100 kommuner och diskuterar frågor om studiehandledning på modersmål och andra angränsande frågor. Mina reflektioner handlar om tolkens roll, språkstödjarens roll och studiehandledarens roll.

Utmaningarna anser jag, handlar om att personen å ena sidan ska få sammanhang och begrepp förklarade för sig på ett förståeligt sätt på och å andra sidan få ställa frågor, visa vad hen kan och uttrycka sig på ett värdigt sätt. Det tänker jag är ett generellt påstående som gäller alla arenor i samhället. För skolan specifikt tillkommer att eleven ska få chansen att nå målen i skolan.

För att ge elever med annat modersmål än svenska möjlighet till att förstå sammanhang och begrepp, få uttrycka sig och få chans att nå skolans mål använder skolor en rad olika metoder. Det kan vara en språkstödjare, en studiehandledare, en tolk eller ”enkel svenska”.

Vad är en språkstödjare?

En populär roll är språkstödjaren och det kan vara bokstavligen vad som helst. Ofta beskriver ansvariga på skolan att de har studiehandledare. Jag väljer arabiska som språkexempel.

• 1.En person som talar arabiska men saknar kunskap i svenska för att kunna kommunicera om skolans uppdrag, saknar ämneskunskaper, saknar kunskap om svensk skola och saknar kunskap om att språkstödja/studiehandleda.
• 2.En person som talar arabiska och hyfsad svenska men saknar ämneskunskaper osv.
• 3.En person som talar arabiska och hyfsad svenska, vet vad svensk skola är men har inte ämneskunskaper eller kunskap om vad studiehandledning är

I våra möten med skolor har grupp 1 och 2 varit vanligast förekommande.

Det innebär att om rektorer och lärare kan ha uppfattningen att detta är vad som kännetecknar en studiehandledare.

När UtvecklingsPorten presenterar sitt sätt att arbeta med studiehandledning och kommunen svarar ”vi har redan studiehandledare” så jämförs många gånger äpplen och päron. Om skolan behöver fler vuxna med språkkunskaper som rör sig i skolmiljön så bör man benämna behovet så och inte säga att man har studiehandledare.

Jag vill betona att jag har ingenting emot språkstödjare på skolor, de kan vara viktiga vuxna och förebilder som ser till att flera språk hörs i skolmiljön. Men de ska inte förväxlas med en professionella studiehandledare.

Vad är en tolk?

I vårt arbete i skolor möter vi användning av tolk i många situationer. Det kan vara tolk i samband med kartläggning av elevers kunskaper, det kan vara tolk som studiehandledare, det kan vara tolk som tolk eller som allmän språkresurs.

En tolk har i normalfallet inte kunskap om den svenska skolan och dess kunskapssyn. Tolken har inte ämneskunskaper. Därför är det inte lämpligt att använda en tolk i kartläggningsarbete eller för studiehandledning – det finns samma risker som i exemplet från rättsväsendet med missförstånd och rena felöversättningar. En tolk kan per definition inte studiehandleda eftersom personligt stöd till en elev i skolans olika ämnen inte ingår i tolkens uppdrag.

”Jamen hen kan ju elevens språk” är en förklaring jag ofta får från lärare, varför en tolk finns anlitad. Jag menar att det inte handlar om språket i första hand, det handlar om att förstå sammanhanget och begreppen i skolan med språket som verktyg.

Ett exempel är skolan som har anställt en tolk på heltid och använder den tolken även till barn som talar ett helt annat språk än tolken. UtvecklingsPorten har fått i uppdrag att studiehandleda en elev på skolan och vår studiehandledare är fullt kapabel att genomföra detta självständigt utifrån planering med läraren. Vid mötestillfällena sitter en lärare med och en tolk som talar bristfällig svenska och bristfällig arabiska tillsammans med eleven och vår stusiehandledare.

Jag har heller ingenting emot användning av tolkar i skolan. De kan vara en viktig resurs för att genomföra t ex samtal med föräldrar.

Vad är en studiehandledare?

En professionell studiehandledare ska ha ämneskompetens, känna till den svenska skolans kunskapssyn och bedömningsarbete, ha god nivå på svenska och det aktuella modersmålet samt kunna arbete pedagogiskt med elever.

Det ska enkelt gå att mäta resultat av studiehandledarens arbete med elever och samarbete med lärare.

Klargör förväntningar

Jag tycker det är viktigt att rektorer och lärare formulerar vad de förväntar sig av

• -en språkstödjare
• -en tolk
• -en studiehandledare

Dessa förväntningar och formulerade uppdrag behöver förankras inåt i organisationen till elever, kollegor och politiker. Förväntningarna behöver också kommuniceras utåt till föräldrar och en intresserad omvärld.

Tabell över olika roller och uppdrag och deras kompetensnivå som UP mött i sitt arbete över 3 års tid.