Human Development Report 2007/2008: Det räcker inte att minska utsläppen

Klimatförändringarnas konsekvenser slår redan idag hårt mot världens allra fattigaste människor. För att undvika att utvecklingen går bakåt krävs därför kraftfulla insatser - både vad det gäller att minska utsläppen och att anpassa världens länder till de hot som klimatförändringarna medför. Det slås fast i årets upplaga av UNDP:s Human Development Report. Knappt en vecka innan världens ledare samlas på Bali för att diskutera uppföljaren till Kyoto-protokollet presenterar UNDP sin årliga Human Development Report – Kampen mot klimatförändringarna: Gemensamt ansvar i en delad värld. Rapporten visar att vi hittills inte satsat tillräckligt på att hjälpa utsatta människor och länder att anpassa sig till de nya utmaningar som klimatförändringarna medför. I en tid då larmrapporter om klimatet duggar tätt sätter HDR människorna i centrum. För medan FN:s klimatpanel, IPCC, visat på trenderna och Sternrapporten räknat på prislappen går HDR på djupet med hur klimatförändringarna påverkar – och kommer att påverka – den mänskliga utvecklingen. - Vi ska inte underskatta de framtida riskerna för oss i den rika världen. Just nu är det dock de fattiga människorna i Asiens översvämningsdrabbade floddeltan och i de torkdrabbade delarna av Afrika som får betala priset för våra utsläpp. Den rika världen har därför både historiskt och moraliskt ansvar att hjälpa utsatta människor och länder att förbereda sig, säger Olav Kjørven, assisterande generalsekreterare i FN och chef för UNDP:s policyavdelning i New York som var den som presenterade rapporten i Stockholm. Enligt HDR kommer antalet människor i farozonen öka dramatiskt i takt med att de klimatrelaterade katastroferna blir fler och värre. Rapportens beräkningar visar att en på 1 500 riskerar att drabbas i den rika världen medan motsvarande siffra i utvecklingsländerna är en på 19. - Den fasansfulla cyklonen i Bangladesh är bara ett exempel. I och med den globala uppvärmningen och höjningen av vattennivån riskerar över 300 miljoner människor ett liv som klimatflyktingar samtidigt som ytterligare 400 miljoner människor riskerar att drabbas av malaria när sjukdomen – på grund av klimatförändringarna – sprider sig till nya områden, fortsätter Kjørven. De 2,6 miljarder av jordens människor som idag lever på mindre an två dollar om dagen har dock begränsade resurser och möjligheter att möta dessa utmaningar. Desmond Tutu, tidigare ärkebiskop i Kapstaden, talar till och med om ”apartheid” då han citeras i rapporten: ”Medan rika länder investerar enorma summor i klimatanpassning tvingas fattiga människor att flyta eller simma bäst de vill”, skriver han.Rapporten visar också hur effekterna av en katastrof riskerar att dröja sig kvar i generationer och att fattiga människor, som i sin barndom drabbats av översvämningar eller torka, riskerar att fastna i ond cirkel där missad skolgång, sämre hälsa och svårigheter att försörja sig hör till vardagen. Efter att ha granskat befintlig data kan man exempelvis konstatera att indiska kvinnor, som föddes under en översvämningskatastrof under 1970-talet, hade 19 procents lägre sannolikhet att ha slutfört sin grundskoleutbildning. För att hantera de kommande utmaningarna och begränsa klimatförändringarnas skadliga effekter föreslår HDR ett tvåfrontskrig –reducering av skadliga utsläpp samt ökad satsning på klimatanpassning. - Balimötet kan bli en startpunkt för att utveckla ett effektivt regelverk kring klimatpåverkan där de mest sårbara också ges en chans. Beskattning av utsläpp, mer sofistikerade och ambitiösa system för handel med utsläppsrätter och obligatoriska flygskatter kan enligt rapporten komplettera biståndet och finansiera klimatanpassningen i utvecklingsländerna, säger Olav Kjørven. - Av de rekommendationer som rapporten lämnar inför det kommande Balimötet finns dock en som är viktigare än de andra: Glöm inte jordens allra fattigaste människor i förhandlingarna. De betalar redan idag ett alldeles för högt pris för våra utsläpp, säger Olav Kjørven. De rika länderna måste ta ett mycket starkare ansvar för detta. Det handlar om moraliskt ansvar men också om politisk nödvändighet. För mer information: kontakta Monica Lorensson på UNDP:s nordiska kontor: 08-545 231 60, 0768-83 96 56 monica.lorensson@undp.se. På vår hemsida www.undp.se finns också mer information om UNDP:s arbete på miljöområdet där vi driver projekt och program inom klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarna och finansiering av klimatprojekt genom utsläppsrätter. Om UNDP: FN:s utvecklingsprogram (UNDP) är FN:s globala nätverk för utveckling. Vi sammanlänkar länder med kunskap, erfarenhet och resurser som hjälper människor att förbättra sina liv. UNDP har verksamhet i 166 länder där vi arbetar för lokala lösningar på globala och nationella utmaningar. UNDP:s huvudsakliga arbetsområden är demokratisk samhällsstyrning och fattigdomsbekämpning. Vi samordnar också arbetet med att uppfylla millenniemålen till 2015.