Gå direkt till innehåll

Ämnen: Växthuseffekten

Stéphanie Robert till vänster (foto: Erik Abel) och Stephan Wenkel (foto: Mattias Pettersson) är deltagare i de två forskningskonsortierna STARMORPH och RESYDE som tilldelats ERC Synergy Grant.

Forskningscentrum i Umeå tog storvinst i forskningsbidrag från EU

Två forskare från Umeå Plant Science Center (UPSC) har tilldelats prestigefyllda ERC Synergy Grants Det är Stéphanie Robert från Sveriges lantbruksuniversitet och Stephan Wenkel från Umeå universitet. Deras projekt syftar till att undersöka grundläggande aspekter av växtutveckling från olika vinklar, vilket banar väg för framsteg inom bioteknik och växtteknik.

Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. Foto: Annika Hollsten

Inlandsvatten viktiga för korrekta klimatbedömningar

Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.

En typisk bäck - med ljus och träd - som är det som reglerar koldioxidavgivning vilket beforskats i studien.  Foto: Gerard Rocher Ros

Ny kunskap om hur bäckar och älvar avger koldioxid på natten

Bäckar och älvar avger stora mängder koldioxid till atmosfären, men en ny studie publicerad i Nature Geoscience ledd av forskare vid universiteten i Umeå och Lausanne visar att flödet kan vara större än vad man tidigare trott.

Madelen Bodin, forskare och föreståndare på Curiosum science center vid Umeå universitet, leder projektet. Foto: Mattias Pettersson

Nio miljoner till forskning om populärvetenskaplig visualisering av atmosfären

​Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond beviljar 9,4 miljoner till ett projekt som ska bidra till unga människors bildning och skapa intresse för vetenskap och teknik genom att visualisera och göra autentiska datamängder tillgängliga för en bred publik. Madelen Bodin, föreståndare på Curiosum science center vid Umeå universitet, leder projektet.

Tinande permafrost i Abisko förändrar landskapet. Foto: Sylvain Monteux

Främmande mikrober sätter fart på koldioxidutsläpp från permafrostjord

​Beräkningar av hur mycket växthusgaser som frigörs när permafrostjord tinar bygger på studier på de ursprungliga mikroberna i permafrosten. Detta kan dock ha lett till stora underskattningar. En ny studie visar nämligen att jordmikrober utifrån kan orsaka betydligt större utsläpp av växthusgaser om de koloniserar permafrosten. Bakom studien står forskare från SLU, Umeå universitet och INRAE.

Barn i fokus i nedräkning om klimatet

Barnen kommer att drabbas särskilt hårt om inte klimatförändringarna begränsas. Det visar årets rapport i serien The Lancet Countdown. Som enda svenska lärosäte leder Umeå universitet en av arbetsgrupperna bakom rapporten som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Birgitta Evengård, professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet och mottagare av Jack Hildes-medaljen. Foto: Mattias Pettersson. Bilden är fri för publicering.

Arktisk hälsoforskning i Umeå prisas internationellt

Det arktiska forskningspriset Jack Hildes-medaljen tilldelas Birgitta Evengård, professor vid Umeå universitet. Hon forskar om hälsoeffekter av klimatförändringarna. Priset delas ut vart tredje år.

John Akomfrah, Purple, 2017. Courtesy the Artist and Lisson Gallery. © Smoking Dogs Films

John Akomfrahs Purple på Bildmuseet

Bildmuseet presenterar ett nytt verk av den brittiske konstnären och filmaren John Akomfrah, hans största projekt hittills. Purple är en trollbindande sexkanalig videoinstallation om människans relation till naturen och planeten. Välkommen till pressvisning på torsdag 12 april klockan 10:00-12:00, konstnären medverkar. Utställningen öppnar 13 april 2018 kl 19:00.

Tagellavar växer främst på trädens grenar. Foto: Per-Anders Esseen.

Tagellavar missgynnas av varmare och blötare klimat

Kombinationen av lite vatten inuti laven och mycket vatten på ytan är en viktig förklaring till tagellavars framgång i våra nordliga skogar, vilka är relativt regnfattiga. Nya forskningsrön från Umeå universitet visar att tagellavar har egenskaper som gör att de inte tål att vara blöta under längre perioder. Resultaten är publicerade i tidskriften Fungal Ecology.

Foto:  Lars Edenius

Stabilt klimat ger fler fågelarter

Fler arter av fåglar har uppkommit eller överlevt i områden med stabilt klimat jämfört med områden där klimatet har förändrats genom årmiljonerna. Det visar en ny studie där Umeå universitet har medverkat.

Umeå universitet intar en ledande position inom arktisk forskning. Foto: Ive van Krunkelsven

Pressinbjudan: Upplev Arktiska dagar i Abisko 27 – 28 juni

Abisko är en plats av särskilt intresse för Umeå universitet under det arktiska året. Climate Impacts Research Centre (CIRC) med partners välkomnar till invigning av en forskningsstig för allmänheten och en forskningsbaserad lärplattform. Pressen inbjuds att uppleva arktisk klimatforskning på nära håll, en guidad tur på Nuolja forskningsstig och att avnjuta midnattssol.

Keith Larson är forskare och projektkoordinator vid Climate Impacts Research Centre, CIRC, i Abisko. Foto: Ingrid Söderbergh

Du och jag kan hjälpa till med klimatforskning i Abisko

Ett nytt projekt i Abisko med aktivt deltagande av allmänheten syftar till att lära oss hur klimatforskning går till medan vi själva samlar in värdefulla data. CIRC-forskaren Keith Larson får närmare 500 000 kronor för etableringen av en forskningsstig som dessutom är det första kommunikationsprojekt vid Umeå universitet som beviljas medel av Formas.

En av experimentsjöarna, Nästjärn. Anne Deininger har studerat hur kväve påverkar födovävar i nordliga sjöar. Foto: Marcus Klaus

Näringsväven i ”bruna” sjöar är mer motståndskraftig mot kvävenedfall

Kvävenedfall kan leda till en ökad produktion av växtplankton i nordliga sjöar, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Responsen från sjöarna till kvävedepositionen starkt beroende av den enskilda sjöns innehåll av organiskt kol, halter som väntas öka med framtida varmare och blötare klimat. Dessa slutsatser drar Anne Deininger i sin avhandling som hon försvarar fredagen den 10 februari.

Erik Björn, docent vid Umeå universitet, har lett forskningsprojektet. Foto: Mattias Pettersson

Klimatförändring kan leda till mer giftigt kvicksilver i plankton

Varmare klimat väntas leda till ökad landavrinning och tillförsel av organiskt material till vattenekosystem för stora regioner på norra halvklotet. Forskning vid Umeå universitet och SLU visar att detta kan orsaka upp till sju gånger ökad halt av giftigt metylkvicksilver i djurplankton på grund av ändrad struktur i den akvatiska näringskedjan. Studien publiceras i tidskriften Science Advances.

Renbete. Foto: Mariska te Beest

Kan Rudolf och hans vänner bromsa den globala uppvärmningen?

Renar är kanske mest kända för att dra tomtens släde, men en ny studie ledd av forskare från Umeå universitet tyder på att de också kan spela en roll i att bromsa klimatförändring. Forskningsresultaten publiceras i dag i tidskriften Environmental Research Letters.

John Anderson, Loughborough University i England, har utsetts till 2017/18 års innehavare av Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap. Som gästprofessor blir han verksam vid Umeå universitet. Foto: NERC ARP.

Prestigefylld miljöprofessur till Umeå universitet

​Arktiskännaren och Grönlandsexperten John Anderson, professor vid Loughborough University i England, har utsetts till innehavare av H. M. Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap 2017–18. Värdar blir Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Climate Impacts Research Centre vid Umeå universitet.

Mindre vattendrag i nordliga områden kan ha sina högsta vattenstånd på vintern. Denna å har dämts upp av en isbröt, vattnet har översvämmat stränderna och frusit. Sådana processer kan ge stora förändringar i vegetationen. Foto Lovisa Lind

När, var och hur bildas is i nordliga vattendrag?

I nordliga vattendrag med lång vinter är isbildning viktig. Isbildningsförloppet varierar beroende på vattendragets storlek och läge vilket tidigare var i det närmaste okänt. Lovisa Lind, som disputerat vid Umeå universitet, har skapat en modell för isbildning och den kan vara till hjälp för naturvårdare, tekniker och forskare, särskilt på norra halvklotet.

Ekolog Wojciech Uszko försvarar sin avhandling tisdagen den 20 september. Han kommer från Polen. Foto: privat

Förbättrad modell förutsäger effekter av global uppvärmning på näringsvävar

Artutdöende, stora svängningar i populationstäthet och omfattande algblomningar i våra vatten är exempel på förväntade effekter av global uppvärmning och människodriven övergödning. Wojciech Uszko visar i sin avhandling hur relativt enkla matematiska modeller kan hjälpa oss att förstå mekanismerna bakom dessa fenomen och prognostisera konsekvenserna av miljöförändring på näringsvävars dynamik.

Foto: Mostphotos

Matematiska modeller förklarar växters strategier

Vilken tid på året är det bäst att blomma? Varför är träden långsmala i norra Sverige men inte i Amazonas? Med hjälp av matematiska modeller kan vi öka förståelsen för hur växter och träd växer och hur de reagerar på miljöförändringar som uppvärmning och högre koldioxidhalter i atmosfären. Beräkningsmatematiker Magnus Lindh har lagt fram en avhandling i ämnet.

Visa mer

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.