Gå direkt till innehåll
Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos

Pressmeddelande -

Havre kopplat till inflammatorisk reaktion hos vissa personer med glutenintolerans

Resultat från ny celiakiforskning pekar på att det finns en koppling mellan havre och pågående inflammatorisk reaktion i tunntarmsslemhinnan hos en del celiakipatienter som redan äter glutenfri kost. Detta enligt en avhandling vid Umeå universitet.

– Syftet med denna avhandling var att förstå reaktionen i tunntarmsslemhinnan vid uppkomsten av celiaki, inklusive tarmflorans inverkan på tunntarmväggens celler, och att undersöka effekten av havre i glutenfri kost hos barn med celiaki, säger Grzegorz Pietz, som är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

Kronisk tarmsjukdom orsakad av glutenintolerans 

Celiaki är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn men kan också manifesteras i senare ålder. Sjukdomen orsakas av en intolerans till vissa glutenproteiner i vete och besläktade så kallade prolaminer som finns i råg och korn. Hos personer med celiaki ger gluten upphov till en inflammation i tunntarmens slemhinna. Långvarig inflammation i slemhinnan leder till nedbrytning av tarmluddet och ökar antalet immunförsvarsceller i tarmslemhinnan.

Uppkomstmekanismen bakom celiaki är förknippad med både genetiska- och omgivningsfaktorer. Stora delar av sjukdomsmekanismen är dock fortfarande okänd, men nästan alla patienter med celiaki bär på genetiska anlag. Exponering för gluten är en avgörande omgivningsfaktor för att insjukna i celiaki. Andra föreslagna omgivningsfaktorer är mängden och tidpunkten för glutenintroduktion, tidiga infektioner, samt en obalanserad tarmflora. Diffusa och väldigt varierande kliniska symptom gör att sjukdomen ofta förblir odiagnostiserad. I dagsläget finns endast en behandling, vilken är strikt glutenfri kost livet ut. Vid glutenfri kost försvinner tarmskadan och de kliniska symtomen.

Glutenintolerans och havre

Huruvida havre kan ingå i en glutenfri kost för patienter med celiaki har länge varit oklart. I en studie undersökte Grzegorz Pietz och forskarkollegorna på Enheten för immunologi immunförsvaret hos barn som ätit glutenfri kost med och utan havre. Resultaten visade att barn som åt glutenfri kost och havre hade pågående inflammation i tunntarmsslemhinnan, vilket inte var fallet hos barn som åt enbart glutenfri kost.

– Eftersom en glutenfri kost inte är optimal ur näringssynpunkt skulle det vara fördelaktigt att kunna kombinera den glutenfria kosten med havre. I vår studie visade det sig att flera av celiakipatienterna som åt havre hade kvarstående tecken på en inflammatorisk reaktion i tunntarmsväggens slemhinna. Vi tycker därför det är viktigt att fortsätta studera hur celiakipatienter reagerar på havre i den glutenfria kosten, säger Grzegorz Pietz.

I andra delstudier undersöktes hur tarmflorans olika bakterier påverkar epitelcellerna i tunntarmsväggen. Forskarna fann att tarmflorans olika bakterier kan både ha en skyddande och en skadlig effekt på epitelcellerna. Slutligen påvisade forskarna att epitelcellerna vara väldigt aktiva vid celiaki och verkar även själva bidra till den inflammatoriska processen i tunntarmsslemhinnan.

Grzegorz Pietz kommer från Umeå. Han har precis avslutat sin AT- tjänst vid NUS, där han kombinerat klinisk tjänstgöring med en doktorandtjänst inom immunologi. Han har en masterexamen inom civilingenjörsprogrammet i bioteknik och genomik och en magisterexamen i biomedicin.


Länk till avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:
Grzegorz Pietz, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
E-post: grzegorz.pietz@umu.se

Om disputationen:
Torsdagen den 23 november försvarar Grzegorz Pietz, Institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Medfött immunförsvar utövat av tunntarmsepitelet hos barn med celiaki - påverkan från celiakiassocierade bakterier och havrediet.Engelsk titel: Innate immunity of human intestinal epithelium in childhood celiac disease - Influences from celiac disease associated bacteria and dietary oats. Fakultetsopponent: Professor Thomas MacDonald, Centre for Immunobiology, Blizard Institute, Barts and the London School of Medicine and Dentistry, University of London. Huvudhandledare: Professor Marie-Louise Hammarström.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal A5, Plan 0, Målpunkt R, Norrlands universitetssjukhus.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.