Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Vilken kunskap använder vi för att göra bedömningar?

Anna-Carin Olsson undersöker i sin avhandling vilken kunskap som ligger till grund för mänskligt beslutsfattande. Hennes studier visar bland annat att tidigare erfarenhet och samarbete med andra individer spelar en viktig roll för våra bedömningar. Resultaten är värdefulla eftersom man kan tänka sig att personer ur olika yrkesgrupper, sociala grupper eller från andra kulturer grundar sina bedömningar och beslut på olika kunskapsbaser. En läkare kanske ställer sjukdomsdiagnos för sin nya patient genom att använda den medicinska erfarenhet han förvärvat genom tidigare patienter och deras sjukdomssymtom. En vinprovare kanske bedömer ett nytt vin genom att förnimma vinkriterieregler till exempel lukt, smak och färg, som denne använder för att göra bedömningen av det nya vinet. I den kognitiva grundforskningen finns många nya modeller som antar att vi människor har flera olika kunskapstyper som våra bedömningar och beslut baseras på. De mest framgångsrika modellerna (modeller för hur vår kunskap kan tänkas se ut och vad denna kunskap grundas på) i bedömnings - och beslutsfattandeforskningen är den exemplarbaserade modellen och den regelbaserade modellen. I exemplarmodellen antar man att våra bedömningar baseras på vår tidigare erfarenhet av ett objekt eller en situation och att denna bedömningsprocess är intuitiv – vi tar beslut eller gör bedömningar genom att intuitivt ”känna” att ett specifikt beslut är det rätta. Nästan alla har någon gång haft en ”magkänsla” av att ett visst beslut är det rätta, även om man inte riktigt kan sätta fingret på varför just det beslutet känns rätt. Regelmodellen är till skillnad från exemplarmodellen analytisk. I regelmodellen tar man beslut genom att analysera viktig information i en situation, till exempel att väga för- och nackdelar med att köpa en viss vara i en affär, och utifrån denna analys sedan ta ett beslut. En växande uppfattning är att de olika kunskapstyperna (exemplar och regler) samspelar i själva beslutsprocessen. I första hand försöker man analysera situationen man befinner sig i men när inget beslut kan tas utifrån analysen, tar man ett beslut grundat på intuition. Den övergripande frågan i avhandlingen behandlar vilka faktorer som avgör vilken kunskapstyp man väljer att använda i olika situationer. Bedömningsuppgiften försökspersonerna fick göra var en enkel uppgift utvecklad för att undersöka användandet av de två olika kunskapstyperna i laboratorier. Försökspersonerna fick bedöma giftighetsgraden eller kategoritillhörighet hos fiktiva skalbaggar. E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=264 Fredagen den 28 maj försvarar Anna-Carin Olsson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Factors Shaping Process and Representation in Multiple-Cue Judgment. Svensk titel: Faktorer som formar bedömningsprocess och representation i en bedömningsuppgift. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal 102, Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Nigel Harvey, Department of Psychology, University Collage London. Anna-Carin Olsson är uppvuxen i socknarna Viklau och Halla på Gotland. Anna-Carin nås på: Tel: 090-786 97 46 090-770671 E-post: anna-carin.olsson@psy.umu.se Carina Dahlberg, Pressinformatör E-post: carina.dahlberg@adm.umu.se Tel: 090-786 53 62 Gör ditt val här: »Startsida www.umu.se - - - - - Aktuellt Om Umeå Universitet OrganisationUtbildning Forskning Samarbeta med oss - - - - För dig som: » vill Studera » är Student » är Alumn » är Journalist » är Anställd - - - - BildMuseet Universitetsbiblioteket Webmail Umeå universitet Aktuellt Kalendarium Pressmeddelanden Lediga befattningar Stipendier fonder och anslag Externa konferenser Aktuellt från universitetsbiblioteket Aktuellt från Bildmuseet Om Umeå universitet Organisation Utbildning Forskning Samarbeta med oss Informationsenheten Umeå universitet Informationen kontrollerades senast 2004-05-21 Ansvarig för sidan: Carina.Dahlberg@adm.umu.se

Ämnen

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.