Gå direkt till innehåll
Vetenskapliga tester ger bättre brandmän

Pressmeddelande -

Vetenskapliga tester ger bättre brandmän

Alla brandmän som arbetar operativt, bör kontinuerligt utföra tester för bedömning av sin fysiska kapacitet. Det anser Ann-Sofie Lindberg som i sitt avhandlingsarbete vid Umeå universitet bland annat redovisar vilka tester som är relevanta för det arbete brandmän utför.

I Sverige ska alla brandmän som utför rökdykning årligen klara ett standardiserat test av den fysiska arbetsförmågan. Detta test omfattar även de som nyanställs och innebär att brandmännen får gå på ett rullband klädda i larmställ och med luftpaket på ryggen. Eftersom varje kommun själv beslutar om vilka ytterligare fysiska tester som ska utföras finns det skillnader mellan olika kommuner när det gäller vad som undersöks.

– Det är väldigt viktigt att vi mäter rätt former av kapacitet både hos de som är anställda som brandmän, men kanske framför allt i samband med att de anställs. Annars är risken stor att kommunerna omedvetet diskriminerar och väljer bort personer som egentligen har bra förutsättningar att klara arbetet som brandman. Felrekryteringar av brandmän kan i förlängningen leda till att man riskerar säkerheten vid enskilda enheter, säger Ann-Sofie Lindberg, doktorand vid idrottsmedicinska enheten, Umeå universitet, som disputerar på en avhandling i ämnet den 13 juni.

Fysisk arbetskapacitet är en av flera faktorer som påverkar brandmannens prestation i olika situationer. I sitt avhandlingsarbete har Ann-Sofie Lindberg därför via frågeformulär samlat in uppgifter om de olika arbetsmoment som brandmän genomför. Formulären besvarades av brandmän i Sverige vid två tillfällen, år 2000 samt år 2010. Diskussioner fördes även med en expertgrupp från dåvarande Räddningsverket om vilka arbetsmoment som skulle undersökas vidare.

Vidare har Ann-Sofie Lindberg genomfört tester av fysisk arbetskapacitet hos totalt 128 personer. De arbetsmoment som undersöktes, där det samtidigt fanns bra bedömningsmodeller, var bärande av slangkorgar uppför trappor, att dra en vattenfylld slang, att släpa en docka på 75 kilo, samt att bära slangkorgar i terräng. Hon har även genomfört tester av försökspersoner i avancerade laboratorier, till exempel test av maximalt syreupptag, samt tester som inte behöver utföras i laboratoriemiljö, till exempel bänkpress.

Som ett resultat av dessa studier kan nu Ann-Sofie Lindberg presentera ett batteri av fysiska tester som tillsammans ger en bra bedömning av brandmäns fysiska arbetskapacitet. Studierna visar att konditionsnivå, muskelstyrka samt muskulär uthållighet hade starka samband med prestation i de arbetsuppgifter som undersöktes.

De fysiska tester som Ann-Sofie Lindberg rekommenderar är 3000 meter löpning, 500 meter rodd på en roddmaskin, uthållighetstest i bänkpress, samt lyft av Z-stång från höften till hakan, stående längdhopp, samt maximal styrka i händerna. Kroppsvikt och kroppslängd var andra faktorer som hade inverkan på arbetskapacitet i några av de undersökta arbetsmomenten.

– Kommuner som har ett högt söktryck till tjänsterna som brandmän ställer ofta högre fysiska krav på sina anställda och genomför fler tester, medan kommuner med lägre söktryck genomför färre tester, eller har lägre krav. Förhoppningen är att vi nu med hjälp av dessa tester ska kunna säkerställa en hög och jämn fysisk kapacitet hos brandmän i Sverige, säger Ann-Sofie Lindberg.

Ann-Sofie Lindberg kommer ursprungligen från Boden. Hon tog sin sjukgymnastexamen vid Lunds Universitet år 1999 och återvände efter detta till Norrbotten. Hon arbetar sedan 2001 på Winternet i Boden som ansvarig för det arbetsfysiologiska laboratoriet och tog en magisterexamen i sjukgymnastik vid Luleå Tekniska Universitet 2006. Sina avhandlingsstudier har hon bedrivit vid institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicinska enheten, Umeå universitet, i samarbete med Winternet i Boden och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ann-Sofie Lindberg kan nås på:
Telefon: 070-256 35 04
E-post: ann-sofie.lindberg@winter-net.se

Porträttfoto för nedladdning
Foto: Ann-Sofie Lindberg

Den 13 juni försvarar Ann-Sofie Lindberg, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling med titeln: Brandmannens fysiska arbetskapacitet. (Engelsk titel: Firefighters' physical work capacity).
Opponent: Peter Krustrup, professor, Sport and Health Sciences
University of Exeter St Luke's Campus, England.
Huvudhandledare: Christer Malm.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Biologihuset, Rum 201, Umeå universitet. 

Avhandlingen är publicerad digitalt.


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 070-610 08 05
Jakob Mjöbring

Jakob Mjöbring

Presskontakt Pressansvarig Umeå universitet +46 72 206 89 23

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.