Pressmeddelande -
Tjejer i nian mår sämst på högstadiet
Mer än hälften av högstadieeleverna är stressade på grund av skolarbetet, och en tredjedel har regelbundet ont i huvudet. Mellan årskurs sju och nio fördubblas andelen elever som rapporterar ohälsa, och en klart större andel flickor än pojkar mår dåligt, har värk och känner stress. Det visar Karina Nygren vid Umeå universitet, som baserar sina resultat på siffror från Umeå-regionen.
– Även om drygt åtta av tio ungdomar säger att de mår bra, trivs i skolan och har ett gott förhållande till sina föräldrar, så finns det viss anledning till oro.
Karina Nygren har i sin avhandling tittat närmare på 5 000 ungdomars självrapporterade hälsa i Umeå-regionen, och undersökt sambandet mellan ohälsa och ungdomars normrelaterade beteenden, föräldrarelationer och skolsituation. Resultaten visar att 57 procent av högstadieeleverna stressas av skolan, och att 30 procent ofta får huvudvärk. 18 procent rapporterar ohälsa i nian jämfört med 9 procent i årskurs sju. Sämst ohälsa har tjejer i nian, där omkring var fjärde anger att de mår dåligt. Nästan varannan flicka på högstadiet har värk, och ungefär tre av fyra känner sig stressade.
– Förutom att fler ungdomar mår sämre i de högre årskurserna, är det också en slående skillnad i ohälsa mellan pojkar och flickor, säger Karina Nygren.
Skötsamma har bättre hälsa
Ungdomars hälsa påverkas av flera olika faktorer, bland annat finns ett samband med hur väl de följer rådande samhällsnormer, menar Karina Nygren. Enligt dessa bör högstadieelever exempelvis inte skolka, mobba andra, eller använda tobak, alkohol och narkotika. Avhandlingen visar att de som följer dessa normer rapporterar bättre hälsa än de som bryter mot samma normer.
– Ungdomar som exempelvis inte har skolkat eller druckit alkohol mår bättre jämfört med andra.
Relationer hemma och i skolan
Även kontakten med föräldrar, lärare och vänner är viktig för hälsan. Ungdomar som upplever att de har en bra relation med sina föräldrar mår också bättre, visar Karina Nygren. Detsamma gäller de som kan prata om saker som oroar dem med åtminstone en av sina föräldrar, och de som har höga krav hemifrån när det gäller skolprestation och att inte skolka.
Hälsan påverkas också av hur ungdomarna har det i skolan. Ungdomar som upplever att deras åsikter inte tas på allvar, eller som inte får beröm av lärarna, rapporterar sämre hälsa. Att bli utsatt för mobbning hänger också ihop med att må dåligt.
– Däremot syns inget tydligt samband mellan lärartäthet, skolans storlek och ungdomars självrapporterade hälsa, säger Karina Nygren.
Mångfacetterad fråga
Förutom normrelaterade beteenden, relationer till föräldrar och skolsituationen, tillkommer förstås andra faktorer och förutsättningar i ungdomars liv som också kan påverka deras hälsa. Just att ungdomars hälsa är en komplex fråga är något som är viktigt att ta hänsyn till i ett förebyggande arbete, menar Karina Nygren.
– Men också att kunna upptäcka och uppmärksamma när ungdomar säger att de mår dåligt.
Efter disputationen skulle hon vilja fokusera på mekanismerna bakom de upptäckta sambanden.
– Exempelvis undersöka varför skillnaderna i ohälsa är så stora mellan pojkar och flickor, och på vilket sätt relationen med föräldrarna har betydelse för hur ungdomar mår.
Resultaten i avhandlingen baseras delvis på data från enkäten Levnadsvaneundersökningen från år 2005, där drygt 5 000 ungdomar i åk 7–9 från Umeå-området fick besvara frågor om hälsa och levnadsvanor. En av delstudierna rör också villkoren för att använda detta slags enkäter i preventivt hälsoarbete.
Fakta om disputationen
Fredag den 11 maj försvarar Karina Nygren, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Adolescent self-reported health in the Umeå region: associations with behavioral, parental and school factors. Svensk titel: Självrapporterad hälsa hos ungdomar i Umeåregionen, och dess samband med normrelaterat beteende samt med föräldra- och skolfaktorer. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal C, Lindellhallen, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet.
För mer information, kontakta:
Karina Nygren,
institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
E-post: karina.nygren@socw.umu.se
Telefon: 090-786 6031, 070-314 2299
Läs hela eller delar av avhandlingen
