Stora skillnader i elevinflytande mellan gymnasieprogram

Vad gymnasieelever vill och lyckas påverka skiljer sig starkt mellan program och ämnen, visar Carina Hjelmér, Umeå universitet, i en ny avhandling.

Studien bygger på observationer och intervjuer under ett läsår i två gymnasieklasser på Barn- och fritids- respektive Naturvetenskapsprogrammet. Eleverna på båda programmen försökte påverka undervisningen i aktuella frågor som var angelägna för dem. Vid en första anblick hade eleverna vid det kvinnodominerade yrkesförberedande Barn- och fritidsprogrammet större inflytande i skolan än de på det studieförberedande Naturvetenskapsprogrammet, med jämn könsfördelning.Men det gällde oftast frågor om att dra ner på studietiden och kraven, medan de däremot hade svårare att påverka när de ville få ut mer av sin utbildning. För naturvetareleverna gällde närmast det motsatta. Eftersom eleverna på Barn- och fritidsprogrammet ofta är hänvisade till högskolestudier för att få arbete, framstår de sänkta kraven som kontraproduktiva.

– Risken är att det som ser ut som inflytande för några elevgrupper snarare handlar om att de befäster sin redan låga position i skolan och senare i samhället, säger Carina Hjelmér.

Generellt var det svårare för elever att vinna gehör för kritik i ämnen som hade tydligast gränser mot andra ämnen och som av lärare och elever beskrevs ha hög status vid skolan, där matematik utmärkte sig som det ämne som var allra svårast att påverka.

Demokratifrågor i skymundan

Ytterst sällan förekom planerad undervisning om demokrati eller hur man kan agera för att utöva inflytande. Lärare menade att de inte hann fullgöra alla de åtaganden som läroplanen föreskriver; att eleverna ska få lära om demokrati, delta i undervisning som genomförs i demokratiska former samt ha möjlighet att utöva reellt inflytande över såväl form som innehåll i undervisningen. Demokrati presenterades som faktakunskaper om det parlamentariska systemet och framtida formellt inflytande. Inslag som syftade till en mer kritisk hållning eller rörde möjliga inflytandestrategier för ungdomar behandlades marginellt. De elever som inte redan kunde ta upp frågor eller argumen­tera offentligt i klassrummet fick minimalt med träning och stöd för att utveckla sådana färdigheter.

– De möjligheter till inflytande som gavs hade en indivi­duell prägel och fokuserade elevernas egna val, ansvar och plikter snarare än deras kollektiva rättigheter i skolan, säger Carina Hjelmér.

Carina Hjelmér är uppvuxen i Skärhamn på Tjörn, och har under drygt 30 år arbetat som lärare i olika verksamheter i Umeå kommun och vid Umeå universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-62757

Om disputationen

Fredagen den 18 januari försvarar Carina Hjelmér, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Leva och lära demokrati? En etnografisk studie i två gymnasieprogram. Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal N320, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Maj Asplund Carlsson, institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst.

För mer information kontakta:

Carina Hjelmér
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
E-post: carina.hjelmer@edusci.umu.se
Telefon: 090-786 71 66, 073 818 9009