Pressmeddelande -
Skogsbruk har liten påverkan på granens genetiska diversitet
Den genetiska variationen i gran skiljer sig inte nämnvärt mellan brukad och gammal skog från kust till fjälltrakter i Västerbotten. Men med nya skogsbruksmetoder i framtiden kan risker uppstå. Det skriver Helena Eklöf i sin avhandling som hon försvarar fredagen den 26 mars vid Umeå universitet.
Genetisk diversitet, variationen som finns i organismers arvsmassa, är nödvändig hos alla arter för att bevara möjligheten att anpassa sig till förändrade klimat och nya miljöer. I Sverige bedriver vi ett storskaligt skogsbruk med avverkning och återplantering över stora ytor men saknar djupgående kunskap om hur detta har påverkat granens genetiska diversitet.
Helena Eklöf har i sitt avhandlingsarbete fokuserat på att ta fram ett basvärde för den genetiska diversitet som vi i dag hittar i gamla granskogar som finns bevarade i naturreservat. Hon har sedan jämfört basvärdet med den genetiska diversitet som återfinns i unga, återplanterade granskogar i Västerbotten.
Vanliga parametrar som används för att mäta genetisk diversitet är exempelvis genvarianter som bara finns med i en population, hur stor proportion av ovanliga genvarianter som finns, hur närbesläktade individer i samma bestånd är samt vad medelvärdet av heterozygoti är i varje bestånd.
Ett flertal parametrar visade ingen skillnad i medelvärden mellan gamla granbestånd och unga återplanterade granbestånd. Men trots att medelvärden inte skiljde sig åt visade de unga granbestånden en större spridning, där återfanns både de lägsta och högsta värdena.
Den större spridningen vi ser bland de återplanterade bestånden indikerar att det finns faktorer som påverkar hur genetisk diversitet fördelas mellan bestånden, menar Helena Eklöf. Det kan vara allt ifrån fröinsamling, till plantering eller gallring som orsakar mönstret.
För att säkerställa vad detta beror på krävs mer ingående forskning på variationen som finns inom ett bestånd och hur detta påverkas av moderna skogsbruksmetoder.
– Trots att vi i dag inte ser en större skillnad i genetisk variation i gran betyder inte det att det finns en risk att skogsbruket kan orsaka långtidseffekter. Vi måste noggrant övervaka utvecklingen och vara medvetna om de risker som kommer med exempelvis ett eventuellt införande av klonskogsbruk, där man använder identiska individer av samma träd istället för att så frön eller driva upp plantor från frön, säger Helena Eklöf.
Helena Eklöf är född och uppvuxen i Umeå. Hon har en kandidat- och masterexamen i biologi respektive ekologi från Umeå universitet.
Om disputationen:
Fredagen den 26 mars försvarar Helena Eklöf, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Genetic diversity and differentiation in natural and managed stands of Norway spruce (Picea abies).
Svensk titel: Genetisk diversitet och differentiering i naturliga och förvaltade granbestånd (Picea abies).
Disputationen äger rum klockan 09:00 i sal KB.G5.01 i KBC-huset vid Umeå universitet och sänds digitalt via Zoom.
Fakultetsopponent är professor Katri Kärkkäinen, Naturresursinstitutet (Luke), Uleåborgs universitet.
Handledare är Pär Ingvarsson.
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
