Gå direkt till innehåll
En protozo som ätit en stor mängd bakterier. Foto: Johanna Thelaus/FOI
En protozo som ätit en stor mängd bakterier. Foto: Johanna Thelaus/FOI

Pressmeddelande -

​​Sjukdomsalstrande bakterier tränar sitt försvar i sjöar och hav

Peter Mathisen vid Umeå universitet har hittat länkar mellan vattnen i sjöar och hav och spridning av vissa sjukdomar så som harpest. Bakterierna använder vattnet som ett ”gym” för att träna upp sitt försvar mot att bli uppätna och dödade. Resultaten kan bli mycket viktiga för riskbedömningar av spridning av sjukdomsalstrande bakterier världen över. Den 28 april försvarade han framgångsrikt sin avhandling.

Många bakterier som orsakar sjukdomar har ett speciellt sätt att försvara sig mot att bli uppätna och dö – de överlever helt enkelt inuti sina värddjurs celler, vilket också är skälet till att de kan orsaka sjukdomar. Ett exempel på en sådan bakterie är Francisella tularensis, som orsakar sjukdomen harpest bland däggdjur. Den finns inte bara inuti däggdjur, utan kan även återfinnas i vatten från sjöar.

Koppling mellan bakterierna och havsmiljön

När ett däggdjur utsätts för smitta av sjukdomsalstrande bakterier går immunförsvaret igång, och så kallade makrofager mobiliseras för att äta upp den angripande bakterien. Vissa bakterier, såsom Francisella tularensis, är motståndskraftiga mot makrofagens försök att lösa upp den, och kan leva vidare, föröka sig och orsaka sjukdomen inuti värddjuret.

I hav och sjö är det istället protozoer – pyttesmå, encelliga organismer – som är bakteriernas största fiende, och som lever på att äta de små bakterierna. Normalt sett innebär detta att bakterierna dör, men det finns alltså bakterier som kan överleva inuti protozoerna, en strategi som starkt påminner om hur de överlever i ett värddjur. Peter Mathisen har i sitt avhandlingsarbete visat på viktiga men tidigare okända länkar mellan sjukdomsalstrande bakterier som påverkar däggdjur på land, den akvatiska miljöns invånare och miljötillståndet i våra sjöar och hav.

Viktigt för bedömning av smittspridning

Peter Mathisen genomförde experiment där allmänt förekommande havsbakterier från Bottniska viken utsattes för bakterieätande protozoer. Han visade att bakteriesamhällets försvarsförmåga ökade när det utsattes för ett predationstryck. Resultaten indikerar att sjöar och hav kan fungera som ”gym” för patogena bakterier, där de tränar upp sin försvarsförmåga.

– Resultaten är relevanta för riskbedömning av spridning av sjukdomsalstrande bakterier, där sjöar och hav verkar spela större roll än vad som tidigare varit känt, säger Peter Mathisen.

Text: Kristina Viklund

Avhandlingen är publicerad digitalt

Artikel om avhandlingen på EcoChanges hemsida

För mer information, kontakta gärna:

Peter Mathisen, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 0730-566560

Agneta Andersson, professor verksam vid Umeå marina forskningscentrum (UMF)
Telefon: 070-509 42 60
E-post: agneta.andersson@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.