​Resenärer sprider antibiotikaresistens

Allt fler svenskar smittas av antibiotikaresistenta bakterier. En ny studie från universiteten i Umeå och Göteborg visar hur resenärer sprider resistenta bakterier mellan olika världsdelar.

Genom att sekvensera DNA från bakterierna i avföringsprov hos 35 svenska studenter som rest till Indien och Centralafrika har forskarna upptäckt att resistensgener anrikats i tarmen under resan. Dessutom noterades en ökning av de gener som bidrar till att flytta DNA mellan bakterier, och som ytterligare kan öka spridningens hastighet och omfattning.

– Att så många olika gener ökat i antal efter resan är oroväckande, med tanke på att ingen av de personer vi studerat tagit antibiotika. Det tyder på att det räcker att vistas i en miljö med en värre resistenssituation än i Sverige för att samla på sig resistenta bakterier, säger Johan Bengtsson-Palme, doktorand vid Sahlgrenska akademin och försteförfattare till studien.

Under 2014 drabbades över 12 000 svenskar av multiresistenta bakterier. För att undvika en skenande resistensepidemi måste Sverige och övriga världen bli bättre på att hantera problemet, och på WHO:s världshälsomöte tidigare i år stod antibiotikaresistens högst på dagordningen.

– Våra resultat tyder på att det inte bara är överanvändning av antibiotika som är ansvarigt för den dramatiska resistensökningen. Eftersom resistens kan spridas i friska personer är hygienen väldigt viktig för att begränsa spridningens omfattning, säger Anders Johansson, docent i infektionssjukdomar på Umeå universitet och huvudansvarig för studien:

– Ofta orsakas infektioner av att våra egna tarmbakterier hamnar på fel ställe, till exempel i blodet eller i urinröret. En ökad resistens i den normala tarmfloran är därför en stark riskfaktor för sjukdomar orsakade av resistenta bakterier.

Enligt Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av medförfattarna till studien visar resultaten att betydligt fler typer av resistenta bakterier kan följa med i våra tarmar när vi reser än vad som tidigare varit känt. Följden kan bli en ökning av svårbehandlade infektioner.

– Vi kan få i oss resistenta bakterier genom maten och vattnet i de länder vi besöker. De resistenta bakterierna kan spridas utan att vi själva blir sjuka och märker av dem, och därför snabbt förflytta sig över landgränser, säger han.

Den aktuella studien visar enligt forskarna att antibiotikaresistens inte längre är ett problem enbart för sjukvården: eftersom en god hygien sannolikt minskar spridningen av resistenta bakterier bör insatser göras för att förbättra levnadsstandarden i ett globalt perspektiv, och mer resurser satsas på att öka kunskapen om hur sjukdomar och resistenta bakterier sprids.

Läs artikeln i tidskriften Antimicrobial Agents and Chemotheraphy

För mer information, kontakta gärna:

Anders Johansson, docent i infektionssjukdomar, Umeå universitet
Telefon: 070-359 08 30
E-post: anders.f.johansson@umu.se

Johan Bengtsson-Palme, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Telefon: 073-366 15 98
E-post: johan.bengtsson-palme@gu.se

Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Telefon: 070-962 10 68
E-post: joakim.larsson@fysiologi.gu.se

Om studien

Studien The human gut microbiome as a transporter of antibiotic resistance genes between continents publicerades online i tidskriften Antimicrobial Agents and Chemotheraphy den 10 augusti.

DOI:10.1128/AAC.00933-15