Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Rätt mätt på prov?

Peter Nyström presenterar i sin avhandling förslag på hur bra bedömningssituationer i skolan ska utformas. Avhandlingen visar bland annat att elever värdesätter känslan av inre förståelse högre jämfört med de resultat de får på proven. Nyström föreslår en modell för hur man kan utvärdera de bedömningar som görs i skolan. En viktig aspekt är att granska om slutsatser och åtgärder är rimliga utifrån hur bedömningen gjorts. En annan viktig, och mindre självklar aspekt, är att även konsekvenser av bedömningen måste beaktas. För att kunna göra en sådan värdering av slutsatser, handlingar och konsekvenser av till exempel ett prov i skolan krävs ett klargörande av provets syfte, läroplanens mål samt den kunskapssyn som eftersträvas. Syftet har betydelse för värdering av bedömningens kvalitet eftersom det anger vad man vill uppnå. Om en bedömning har flera syften är det angeläget att varje syfte granskas för sig. Läroplanen definierar utbildningens mål, och därmed vad som ska bedömas. En viktig egenskap hos bra bedömningar är att de är samstämmiga med läroplanen. Alla bedömningar förmedlar en syn på kunskap och lärande. En konsekvens är att den som bedöms också får en uppfattning om vad som betraktas som viktig kunskap. Detta är något som måste tas med vid en värdering av bedömningen. I en av de studier som ingår i avhandlingen har gymnasieelever besvarat en enkät som handlar om vilka ledtrådar de använder för att bilda sig en uppfattning om sin kompetens i matematik. Svaren visar att eleverna lägger störst vikt vid en inre känsla av förståelse. Enkätsvaren indikerar att eleverna inte lägger så stor vikt vid provresultat för att bilda sig en uppfattning om sin kompetens. Detta kan bero på att den återkoppling av provresultat som görs i skolan är ganska summarisk, ofta bara i form av en provpoäng och eventuellt ett provbetyg. Nyström hävdar sammanfattningsvis att det är viktigt att diskutera och utvärdera kvaliteten hos de bedömningar som görs i utbildningssammanhang. Hur bedömningar görs och hur bedömningssituationer utformas har stor betydelse för bland annat studerandes självuppfattning och deras uppfattning om studier och ämnen för studier. Den modell för värdering av bedömningar som framhävs i avhandlingen pekar ut vad det är hos bedömningar som bör beaktas för att de ska anses hålla hög kvalitet. Peter Nyström är född och uppvuxen i Skellefteå. Efter sin lärarutbildning arbetade han som gymnasielärare i Skellefteå under ett antal år. När Umeå universitet, och nuvarande institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, fick uppdraget att göra nationella prov i matematik började han arbeta i Umeå. Han har fortsatt inom projektet nationella prov och provbank samtidigt med sin forskarutbildning i pedagogik. Fredagen den 12 mars försvarar Peter Nyström, pedagogiska institutionen samt institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Rätt mätt på prov. Om validering av bedömningar i skolan. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är professor Gunnar Gjone, Institutt for lærerutdanning og skoleutvikling, Universitetet i Oslo. Peter Nyström nås på: Tel. 090-786 99 49 E-post: peter.nystrom@edmeas.umu.se Läs hela eller delar av avhandlingen på http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=198. Carina Dahlberg, Pressinformatör E-post: carina.dahlberg@adm.umu.se Tel: 090-786 53 62

Ämnen

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 070-610 08 05
Jakob Mjöbring

Jakob Mjöbring

Presskontakt Pressansvarig Umeå universitet +46 72 206 89 23

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.