Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Psykiatrisk öppenvårdsbehandling hjälper patienterna

Karin Hertz karin.hertz@adm.umu.se Psykiatrisk öppenvårdsbehandling har en positiv effekt, men behandlingen kan bli ännu bättre om den genomförs på ett mer metodiskt och strukturerat sätt. Det visar psykologerna Per Söderbergs och Stefan Tungströms avhandling vid Umeå universitet. För att utveckla psykiatrin behöver man veta vilka resultat insatserna ger. Därför började psykologerna Per Söderberg och Stefan Tungström att systematiskt följa upp psykiatrins arbete i Dalarna för drygt tio år sedan. Totalt följdes cirka 12 000 patienters behandling i öppenvård. Cirka 60 procent av patienterna, som ingick i studien, blev bättre av behandlingen och för de flesta var förbättringen stor. Resultaten visar även hur psykiatrisk öppenvårdsbehandling kan förbättras ytterligare, t.ex. påverkas resultatet av antalet behandlingstillfällen och typ av behandling. Psykiatrisk behandling består oftast av att flera olika behandlingsinsatser kombineras. För de patienter som huvudsakligen fick psykoterapi var effekten av behandlingen betydligt bättre. Statistiskt skulle ytterligare 200 patienter per år i Dalarna ha en stor förbättring om alla patienter fick psykoterapeutiska insatser som en del av behandlingsinnehållet. Det fanns stora skillnader mellan hur många behandlingsinsatser som olika patienter fick, alltifrån enstaka insatser till långa serier av insatser under flera år. Studien visade att fler insatser gav generellt ett bättre resultat upp till cirka 16 - 20 behandlingsinsatser. En anmärkningsvärd stor andel av psykiatrins öppenvårdsbehandlingar avslutades efter relativt få insatser. Sannolikt skulle behandlingsresultatet förbättras avsevärt för många patienter om de hade fått något fler behandlingsinsatser. De behandlingsepisoder som avslutas tillsammans med patienten på ett planerat sätt visade ett betydligt bättre resultat jämfört med de behandlingar som avslutades på ett oplanerat sätt. Skillnaden var mycket stor och sannolikt skulle psykiatrins behandlingsresultat förbättras ytterligare om fler behandlingsepisoder kunde ha avslutats på ett planerat sätt tillsammans med patienten. Arbetet har också visat att bedömningar med enkla skattningsskalor som insamlas rutinmässigt håller sådan kvalitet att de kan användas för att mäta behandlingsresultat. I och med att samtliga behandlingar ingick, visar studien en bra och generell bild av psykiatrins öppenvård. I dag finns ett stort antal uppbyggda databaser med information om patienternas hälsotillstånd i datoriserade patientjournalsystemen. Om dessa databaser byggs upp metodiskt och om rutiner för insamling av data kvalitetssäkras, kan data ur dessa system användas för att ge behandlingspersonal feedback i sitt arbete i syfte att säkra och utveckla behandlingens kvalitet. Per Söderberg och Stefan Tungström är psykologer och arbetar inom vuxenpsykiatrin i Landstinget Dalarna. Per Söderberg är chef för Psykiatrins utvecklingsenhet i Dalarna och Stefan Tungström verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i Västerbergslagen. Studien har genomförts med stöd från Centrum för klinisk forskning i Dalarna. Fredagen den 2 februari försvarade Per Söderberg och Stefan Tungström sin avhandling ”Outcome in psychiatric outpatient services, reliability, validity and outcome based on routine assessments with the GAF scale”. Svensk title, Behandlingsresultat i öppenvårdspsykiatrin. Disputationen ägde rum klockan 09.00 i Humanisthuset, hörsal E. Fakultetsopponent var Professor Odd E. Havik Institutt for klinisk psykologi, Universitet i Bergen, Norge. För mer information kontakta gärna: Stefan Tungström, stefan.tungstrom@ltdalarna.se, 070-626 10 33 eller Per Söderberg, per.soderberg@ltdalarna.se, 070-638 32 88 Referenslänk: http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=968?=sv.

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.