Gå direkt till innehåll
Piprökande man får oftare cancer i struphuvudet

Pressmeddelande -

Piprökande man får oftare cancer i struphuvudet

Cancer i struphuvudet är en cancerform som drabbar betydligt fler män än kvinnor, i vissa åldersgrupper tio gånger fler. Detta trots att rökning idag är ungefär lika vanligt bland män och kvinnor. Det visar en ny studie från Umeå universitet. Forskarna tror att en förklaring är att männen oftare röker pipa. En annan förklaring kan vara att männen oftare har utsatts för cancerframkallande ämnen som asbest i arbetet.

– Det är absolut ingen bra idé att istället gå över till cigaretter, då går man ur askan rakt in i elden och ökar risken för lungcancer. Att sluta röka helt är det enda som verkligen fungerar, även om det tar tid innan risken för olika cancerformer är nere på icke-rökares nivå, säger professor Bengt Järvholm vid Umeå universitet som har lett studien.

Cancer i struphuvudet är en relativt ovanlig form av cancer som varje år drabbar cirka 180 svenskar. Cirka 60 personer i Sverige dör varje år på grund av struphuvudscancer. Fyra av fem drabbade är män. Sjukdomen drabbar främst äldre, och ju högre upp i åldrarna, desto snedare är könsfördelningen. I åldern 50–74 år drabbas tre till fyra gånger så många män som kvinnor, i åldern 80–84 år är det tio gånger vanligare bland män än bland kvinnor. Trots att ungefär lika stor andel kvinnor och män som idag är i åldern 50–80 är eller tidigare har varit rökare, är fortfarande cancer i struphuvudet mycket vanligare bland män.

Tobaksrökning anses vara en av de viktigaste orsakerna till denna cancerform som främst drabbar äldre. På 1960-talet rökte nästan hälften av männen, medan kvinnorna rökte betydligt mindre. Särskilt gällde det i högre åldrar. Som exempel rökte 1963 nästan varannan man i åldern 50–69 år dagligen, medan bara drygt var tionde kvinna i samma ålder då rökte. Sedan skedde en utjämning, så att nu är det ungefär lika stor andel män som kvinnor som varit eller är rökare i alla åldersgrupper. Idag röker cirka fem procent bland både män och kvinnor.

Tidigare studier har visat att risken att drabbas av denna typ av cancer minskar snabbt efter man slutar att röka. Ett WHO-organ angav att risken tio år efter man slutat röka skulle vara densamma som för en icke-rökare. Den svenska analys tyder på att risken inte alls minskar lika snabbt, särskilt bland äldre.

– Även om det tycks ta längre tid än man tidigare trott att minska risken för olika cancerformer, är det alltid klokt att sluta röka så snart som möjligt. Helst ska man förstås aldrig börja, säger Bengt Järvholm.

Umeåforskarna har studerat förekomsten av cancer i struphuvudet bland svenska män och kvinnor under perioden 1970–2021 utifrån data i det svenska cancerregistret och använt olika källor för att uppskatta hur rökvanorna har förändrats över tid bland män och kvinnor.

En av de möjliga förklaringar som forskarna lyfter fram till de stora skillnaderna mellan män och kvinnor, är att piprökning är betydligt vanligare bland män. Vid piprökning finns inget filter som tar bort stora partiklar och det sker en kraftig bildning av tjärämnen vid förbränningen av tobak i pipan. Vissa är tjärämnen är cancerframkallande. Tobaksrök innehåller många olika ämnen och sammansättning och halt i röken kan variera beroende på om man röker cigaretter, pipa, vattenpipa, typen av tobak, filter och tillsatser till tobaken.

Utöver forskare vid Umeå universitet, har forskare i Göteborg och Rotterdam bidragit. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.

Om den vetenskapliga publiceringen
Smoking and the occurrence of larynx in Sweden – a population analysis
Bengt Järvholm, Per Liv, PhD, Linnea Hedman, Maréne Landström, Kjell Torén, Alex Burdorf
Scand J Public Health . 2025 Mar 21:14034948251327872.
doi: 10.1177/14034948251327872

För mer information, kontakta gärna
Bengt Järvholm
Professor Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
Telefon: 070-619 22 41
E-post: bengt.jarvholm@umu.se

Ämnen


Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82
Media Content Panel
Bengt Järvholm
Bengt Järvholm
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Storlek:
6720 x 4480, 13,1 MB
Ladda ner

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.