Pressmeddelande -
Oklart vilka barn som blir bättre av medicin vid ADHD
Antalet barn och ungdomar som får diagnosen ADHD har ökat och med det förskrivningen av läkemedel. Nästan vart tredje barn med ADHD-diagnos blir dock inte hjälpt av läkemedlen. En ny nationell studie som letts från Umeå universitet visar att det inte finns metoder för att förutsäga vilka barn som kan få nytta av behandlingen.
– Resultaten talar för att det kan finnas skäl att omvärdera vilka barn som ska medicineras. Kanske bör inte ADHD-diagnos i sig automatiskt innebära att man i första hand sätter in läkemedel med tanke på den osäkra effekten och risken för biverkningar, säger studiens förstaförfattare Maria Lilja, barnläkare, ST-läkare på BUP och doktorand vid Umeå universitet.
Den aktuella studien omfattade totalt 638 barn och ungdomar i åldern 6–17 år från regionerna Gotland, Västerbotten och Stockholm. Forskarna undersökte om olika biologiska och kliniska faktorer kunde användas för att förutsäga effekten av ADHD-läkemedelsbehandling.
Resultaten var att inga av de studerade faktorerna tycktes ha någon betydelse för att förutsäga vilken effekt barn skulle få av medicineringen. Varken kön, ålder, vikt, längd, blodtryck, puls, IQ, form av ADHD, födelsetid på året, geografisk region eller samsjuklighet hade någon inverkan på ifall läkemedelsbehandling skulle visa sig effektiv eller inte.
Det innebär att man inte i förväg vet om exempelvis ett barn med uttalade ADHD-symtom får bättre nytta av medicin än ett barn med bara milda symtom.
– VI har idag inte tillräcklig kunskap för att i förväg avgöra om och när läkemedelsbehandling är befogad. Det går åtminstone inte att säga utifrån de kriterier vi idag känner till. Det behövs mer forskning på området, säger Maria Lilja.
ADHD, attention deficit hyperactivity disorder, uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitetssyndrom, är en diagnos för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bland annat innefattar hyperaktivitet och bristande förmåga till uppmärksamhet. Antalet barn som diagnosticeras med ADHD har ökat markant. För närvarande får mer än var tionde pojke i Sverige och drygt hälften så många flickor ADHD-diagnos. Både diagnosen som sådan och medicineringen med centralstimulerande amfetaminliknande preparat är omdiskuterad
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry. Utöver forskare vid Umeå universitet har forskare vid Karolinska Institutet och forskare i USA bidragit till studien.
För mer information, kontakta gärna
Maria Lilja
Barnläkare, doktorand
Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 50 00
Mobil: 070-249 00 57
E-post: maria.lilja@umu.se
Om den vetenskapliga publiceringen
Can response to ADHD medication be predicted?
Maria M. Lilja, Paul Lichtenstein, Eva Serlachius, Jyoti Bhagia, Kerstin Malmberg, Christer Malm, Fabian Lenhard, Linda Halldner
https://doi.org/10.1007/s00787-025-02650-8
Ämnen
Regioner
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
