Gå direkt till innehåll
Suna Bensch, Filip Edström, Xavier de Luna och Thomas Hellström vid Umeå universitet samarbetar för att få robotar att förstå orsak och verkan. Foto: Victoria Skeidsvoll
Suna Bensch, Filip Edström, Xavier de Luna och Thomas Hellström vid Umeå universitet samarbetar för att få robotar att förstå orsak och verkan. Foto: Victoria Skeidsvoll

Pressmeddelande -

Nytt AI-samarbete ska ge robotar "sunt förnuft"

Finns det "kloka" robotar? Nej, inte idag. Men nu ska forskare vid Umeå universitet försöka ändra på detta, i ett samarbete mellan datavetenskap och statistik vid Handelshögskolan.

– Vi ska utveckla tekniker så att robotarna med hjälp av oss människor lär sig det vi ibland kallar ”sunt förnuft”, säger professor Thomas Hellström.

Thomas Hellström ansvarar för det nya projektet ”Robotar med kausala förmågor” som finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att utveckla robotarnas förmåga att se orsakssamband och samtidigt räkna ut vad som egentligen inte ”spelar roll”.

– Det är grundläggande för att kunna lösa problem, fatta beslut och förutsäga saker, men också att vara kreativa. Här är vi människor helt överlägsna dagens AI-system, säger Thomas Hellström.

Han är professor i datavetenskap med inriktning mot robotik, och leder forskargruppen Intelligent Robotics på Umeå universitet, ett team som både har koordinerat och medverkat i en rad nationella och internationella projekt.

Intelligent robot

Men vad menas då med kausala förmågor? Ja, ett enkelt exempel kan vara en mataffär och hur mycket glass som säljs under en dag, kontra hur butikens elförbrukning samtidigt ser ut.

– Är det varmt så ökar både försäljningen av glass och elkonsumtionen, de är alltså korrelerade, men det finns inget orsakssamband som gör att glassförsäljningen ökar om elförbrukningen går upp, och det här förstår vi människor – men tyvärr inte dagens datorer och robotar, säger Thomas Hellström.

Ett annat exempel är en servicerobot som arbetar i lunchrummet på ett äldreboende. Roboten observerar hur en person, Jan, efter att ha ätit lunch ofta sätter sig bredvid Julia i soffan för en pratstund. Efter en stund öppnas dörren till köket och kaffevagnen rullas in. Julia klappar i händerna och ler förtjust, medan Jan går över till matbordet för att dricka kaffe.

– En intelligent robot måste förstå att det var kaffet som fick Julia att le, och inte att Jan lämnade soffan, det vill säga den måste förstå skillnaden mellan observerade korrelationer och verkliga orsakssamband, säger Thomas Hellström.

Lär sig genom frågor

Han ska nu, tillsammans med docent Suna Bensch, universitetslektor vid Institutionen för datavetenskap, och Xavier de Luna, professor i statistik vid Handelshögskolan samt Filip Edström, doktorand i statistik, lära robotarna just detta.

– I vårt projekt kommer robotarna att samtala med människor och fråga om hur världen fungerar, förklarar Thomas Hellström.

I kombination med observationer lär roboten sig successivt att förstå orsak och verkan.

– Roboten kan bättre göra planer för att nå uppsatta mål eftersom den vet mer om vad som sker när den utför olika typer av handlingar. Den kan också lära sig att bättre förstå oss människor, eftersom den inser syfte och mål med de saker vi gör, säger Thomas Hellström.

Läs mer om forskningsprojektet

För mer information kontakta gärna:

Thomas Hellström, professor vid Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet

Telefon: 090-786 77 59

E-post: thomas.hellstrom@umu.se

Xavier de Luna, professor i statistik vid Handelshögskolan, Umeå universitet

Telefon: 090-786 55 59

E-post: xavier.de.luna@umu.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Sara-Lena Brännström

Sara-Lena Brännström

Kommunikatör, Umeå universitet

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.