Nobelfest utan glitter? Så har omvärlden påverkat festernas fest

Forskare från Umeå universitet har närstuderat Nobelbankettens första 100 år.

Ulrica Söderlind är lektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet. Hon studerar matkultur och måltidshistoria och är författare till boken The Nobel banquets: a century of culinary history (1901–2001).

– En del av det resultat som framkom när jag studerade Nobelmenyerna från åren 1901–2001 (vilka utgör middagen/bankettens första hundra år) är att de tydligt har ändrat karaktär efter båda världskrigen.

Läs om fler av 1900-talets Nobelmiddagar på Umeå universitets hemsida.

1907

När pristagarna var på väg till Sverige 1907 gick Sveriges monark Oscar II ur tiden, vilket efterföljdes av landssorg. En nedtonad prisutdelning ägde rum och någon officiell middag eller bankett hölls inte. Litteraturpristagare det året var Rudyard Kipling (som bland annat skrev Djungelboken). Det visade sig att en icke namngiven direktör var mycket förtjust i Kiplings arbeten och betalade därför en privat middag, med Kipling som hedersgäst, för 14 personer på Grand Hotel.

1945
Detta år är första gången Nobeltillställningen sker efter andra världskrigets slut. Måltiden startades med en krämig champinjonsoppa, därefter följde en varmrätt bestående av rensadel med smörkokta haricots vert, gräddsås och lingon, och måltiden avslutades sedan med en glassbomb(!). Varianten med trerätters måltider har sedan 1945 varit det normala (med undantag för år 1991).

1956

År 1956, då läget var mer än osäkert rörande Ungern, hölls en nedtonad tillställning i Börshuset.

– Nobelstiftelsen har genom dess historia haft en god omvärldsbevakning och varit känsliga för världsläget. Att delta som gäst vid en Nobelbankett anses inte vara en mänsklig rättighet. Detta har stiftelsen uttalat sig om vid flera tillfällen, med anledning av att Sverigedemokraternas ledare inte har blivit inbjuden. Detta ses av somliga som en politisk markering, säger Ulrica Söderlind.

En vegetarisk Nobelmiddag?

– Årets tillställning är den första efter att pandemin har lättat, så det är inte omöjligt att menyn kommer att återspegla detta. Menyn kommer troligast vara en måltid med tre rätter, med lokala råvaror och ett stort inslag av vegetabilier. Jag tror också att samtliga rätter serveras på tallrik och inte fat. En rakt igenom växtbaserad Nobelmåltid skulle vara fantastisk och det skulle ligga väl i tiden i och med den aktuella klimatdiskussionen som råder i dag, avslutar Ulrica Söderlind.

Läs mer och se bilder från fler av 1900-talets Nobelmiddagar på Umeå universitets hemsida.

Kontakt:

Ulrica Söderlind, lektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet
E-post: ulrica.soderlind@umu.se
Tel: 090-786 59 69
https://www.umu.se/personal/ulrica-soderlind/