Nio miljoner till forskning om hjärntumörer och diabetes

Forskning som ska försöka förstå samspelet mellan hjärntumör och diabetes får nio miljoner kronor från Erling Perssons Stiftelse. Forskarna vid Umeå universitet ska använda blodprover som tidigare samlats in i det strategiska forskningsprojektet U-CAN.och Västerbottens Interventionsprojekt.

Orsakerna till varför man får hjärntumör är i många fall okända. En styrka i det här projektet är att det görs av ett tvärvetenskapligt team som består av forskare med olika kompetenser.

- Vi vet att vissa gener och metaboliter har betydelse för både uppkomsten av hjärntumör och diabetes och vi ska undersöka om detta kan hänga samman på något sätt? säger Beatrice Melin, professor i onkologi och huvudprojektledare.

- Metaboliter är små nedbrytningsprodukter i blodet som kan skvallra om hur en sjukdom uppkommer, säger Benny Björkblom, forskare vid Institutionen för kemi.

- Diabetes är ibland kopplat till en ökad risk för cancer, men det är intressant att vissa studier pekar på att det skulle kunna vara skyddande för hjärntumör, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin och diabetesexpert.

Forskarteamet ingår i den plattform för studier inom precisionshälsa som nu är under uppbyggnad vid Umeå universitet, som kallas PREDICT.

Information från gener, proteiner och metaboliter

- På PREDICT-plattformen vill vi samla information från både gener, proteiner och metaboliter med olika sjukdomar och jämföra med gemensamma kontrollpersoner. Då kan vi analysera och förstå samspelet mellan olika sjukdomar bättre, säger Matilda Rentoft, bioinformatiker och samordnare i projektet.

Erling Perssons Stiftelse har anslagit nio miljoner över 3 år till denna forskning.

- Att få ett större anslag över längre tid är oerhört glädjande och har mycket stor betydelse för att verkligen kunna få svaret på frågan vi ställt oss, säger Beatrice Melin.

Vad är precisionsmedicin?

Hälso- och sjukvård går mot att använda riktade behandlingar och screeningsstrategier som är skräddarsydda utifrån varje persons unika profil. Det förutsätter att vården kan analysera patientens gener och olika biomarkörer som finns i blodet.

Att använda exempelvis ett enkelt blodprov för att tidigt upptäcka sjukdom, är både kostnadseffektivt och ett effektivt sätt att minska dödligheten. Precisionen kan bli ännu bättre om man även beaktar patientens övriga miljömässiga risk- och friskfaktorer.

Kontaktperson: Beatrice Melin, Professor, överläkare vid, Institutionen för strålningsvetenskaper beatrice.melin@umu.se
090-786 61 42, 073-091 80 28