Gå direkt till innehåll
Massinvandringen från öst som uteblev

Pressmeddelande -

Massinvandringen från öst som uteblev

Trots att viktiga institutionella hinder för migration har försvunnit är inflyttningen från Ryssland, Polen och de baltiska länderna till Sverige blygsam. En anledning är att migranterna i liten utsträckning fungerat som ”brobyggare” mellan länderna.

– Motiven till varför man flyttar avgör om man väljer att flytta tillbaka till hemlandet eller stanna i Sverige, vilket kan vara en förklaring till den begränsade migrationen. De som stannar och gifter sig eller flyttar ihop med en svensk partner har en mer begränsad kontakt till hemlandet. I kombination med hur migranterna integreras på arbetsmarknaden och i samhället i stort så påverkar det hur de ”öppnar eller stänger dörrar” för framtida migranter, säger Jenny Olofsson, Umeå universitet. Hon har i en avhandling studerat vilka motiv som finns bakom beslut att flytta till Sverige samt hur social och ekonomisk integration samverkar och tillsammans påverkar ytterligare invandring från Ryssland, Polen, Estland, Lettland och Litauen.

Majoriteten av de östeuropéer som flyttat till Sverige är kvinnor vars huvudsakliga motiv är familjerelaterade. De östeuropeiska männen däremot flyttar framförallt av ekonomiska skäl, till exempel för att söka jobb. Resultaten visar på en relativt svag arbetsmarknadsanknytning, trots en hög utbildningsnivå bland migranterna. Samtidigt har de som varit bosatta i Sverige under en längre tid skapat sig en starkare position än de som nyligen flyttat till Sverige. Majoriteten av migranterna är dock nöjda med sitt flyttbeslut och avser att stanna kvar i Sverige i framtiden.

Det finns även skillnader i hur män och kvinnor upplever samhörighet till Sverige. Kvinnors upplevelser påverkas främst av lokala sociala nätverk medan mäns framförallt påverkas av till exempel vistelsetid i Sverige och språkkunskaper. Kvinnliga migranter etablerar mer omfattande lokala sociala nätverk i Sverige än manliga migranter från Östeuropa.

Samtidigt har motiven och syftena med att flytta till Sverige förändrats över tid. Det har till exempel lett till att antalet högutbildade migranter och inflyttade studenter ökat, och efter EU:s utvidgning 2004 flyttar fler östeuropéer av ekonomiska skäl.
– Detta kan på sikt innebära att fler personer bygger starkare broar mellan länderna och därmed underlättar för framtida migranter att flytta från Östeuropa till Sverige, menar Jenny Olofsson.

Studien baseras på Statistiska centralbyråns registerdata för åren 1986, 1988, 1993, 1996, 1998 och 2003 samt en nationell enkätundersökning genomförd i mars 2009.

Jenny Olofsson är uppvuxen i Vilhelmina och bosatt i Umeå sedan 1998.

Pressbild

Läs hela eller delar av avhandlingen

Om disputationen
Fredagen den 7 december försvarar Jenny Olofsson, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Go West – East European Migrants in Sweden. Svensk titel: Från Öst till Väst – Östeuropeiska migranter i Sverige. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal S205h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Tiit Tammaru, Department of Geography, University of Tartu.

För mer information, kontakta:
Jenny Olofsson
Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
Telefon: 090-786 70 64 alt 070-2416017
E-post: jenny.olofsson@geography.umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Eva Stoianov

Eva Stoianov

Kommunikatör Samhällsvetenskapliga fakulteten 090-786 62 28

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.