Gå direkt till innehåll
Mätning av hjärtslag visar om pacemaker gör nytta

Pressmeddelande -

Mätning av hjärtslag visar om pacemaker gör nytta

Genom att mäta hur synkroniserat hjärtats båda kammare arbetar är det möjligt att identifiera vilka patienter med hjärtsvikt som drar nytta av behandling med en viss typ av pacemakerbehandling, CRT, och vilka som inte gör det. Det visar Gani Bajraktari i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet, den 10 juni.

Hjärtsvikt är inte bara ett hälsoproblem för patienten utan även ett ekonomiskt problem för samhället, eftersom en stor andel av patienterna har kvarstående symtom av sin sjukdom i form av andfåddhet, trötthet, svullna ben, med mera, trots att de får behandling. Många patienter får så kallad resynkroniseringsbehandling, CRT, vilket innebär att de får en pacemaker, som hjälper hjärtats båda kammare att slå synkroniserat. Det gör i sin tur att blodet kan pumpas runt i kroppen på ett effektivt sätt.

CRT-behandling ökar överlevnaden bland dessa patienter och ger i många fall ett bra resultat, men trots detta är det nästan 30 procent av patienterna som inte svarar på behandlingen. Vilka patienter som svarar på behandlingen, och inte gör det, har varit föremål för många studier, men hittills har forskningen bara visat måttliga resultat.

Gani Bajraktari har I sitt avhandlingsarbete studerat nyttan av att mäta total isovolymetrisk tid, t-IVT, som är ett mått på den korta tid under ett hjärtslag då hjärtats kammare varken fylls eller tömmer sig på blod.

Avhandlingen visar att t-IVT en viktig oberoende faktor som visar patientens träningsförmåga, kliniska välmående och svar på CRT-behandlingen. Detta resultat är oberoende av om patienten har hjärtsvikt eller inte, hjärtats pumpförmåga, och förekomst av förmaksflimmer. Genom att använda t-IVT för att identifiera vilka patienter som kan dra nytta av behandling med CRT anser Gani Bajraktari att det är möjligt att optimera urvalet av patienter, skydda patienter från en onödig högriskbehandling och även minska kostnaderna för detta.

– Avhandlingen visar att det finns ett stort värde I att mäta t-IVT med hjälp av ekokardiografi I klinisk praxis. Det är väldigt viktigt att vi lär oss identifiera vilka patienter med hjärtsvikt som drar nytta av behandling med CRT, eftersom det är så många som en tredjedel som inte gör det, säger Gani Bajraktari.

Gani Bajraktari kommer från Prishtina, Kosovo där han arbetar som kardiolog. Han är även doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Gani Bajraktari är engelsktalande och kan nås på:
Telefon: +46 90 785 00 00
E-post: gani.bajraktari@medicin.umu.se

Tisdagen den 10 juni försvarar Gani Bajraktari, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Det kliniska värdet av total isovolumetrisk tid. (Engelsk titel: The Clinical Value of Total Isovolumic Time).

Opponent: Lars-Åke Brodin, professor, Kungliga tekniska högskolan, enheten för medicinsk bildteknik. Huvudhandledare: Michael Henein.

Disputationen äger rum kl. 09.00 Sal D, Unod T9, Norrlands universitetssjukhus.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 070-610 08 05
Jakob Mjöbring

Jakob Mjöbring

Presskontakt Pressansvarig Umeå universitet +46 72 206 89 23

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.