Låg cancerrisk vid oral lichen planus

Det finns en liten risk för att munslemhinnesjukdomen oral lichen planus utvecklas till cancer, konstaterar tandläkaren Karin Danielsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 8 juni. 

Lichen planus är en kronisk inflammation i hud och slemhinnor och i avhandlingen närstuderas den form som drabbar munslemhinnan, så kallad oral lichen planus. Det är en sjukdom som drabbar 1—2 % av befolkningen, framför allt medelålders kvinnor, och det är då inte ovanligt att andra områden påverkas samtidigt. Den direkta orsaken är okänd. Det har föreslagits att sjukdomen skulle vara autoimmun, det vill säga bottna i att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader, eftersom den har en del sådana särdrag: Vanligare hos kvinnor, återkommande attacker (skov), kroniskt förlopp samt fynd av så kallade cytotoxiska T-celler (en del av immunförsvaret).

Idag behandlas bara de personer som har symtom från oral lichen planus. Världshälsoorganisationen WHO klassar sjukdomen som ett tillstånd med ökad risk för utveckling av skivepitelcancer. Den frågan har varit omdiskuterad, men nu anser de flesta att det finns en ökad risk men att den troligen är liten.

I avhandlingen granskas elva faktorer som är kopplade till inflammation och risk för cancerutveckling genom att vävnadsprover från frisk munslemhinna jämförs med dito från personer med oral lichen planus. De flesta av de faktorer som studerats har vid oral lichen planus ett uttryck som skiljer sig från hur det ser ut i frisk slemhinna. För vissa av faktorerna kan bilden påminna om det man ser vid cancer i hals- och huvudområdet medan andra har ett motsatt uttryck. Till de faktorer som kan tala för en ökad risk för en för cancerutveckling är en ökning av enzymtypen COX-2, som är kopplad till inflammation och ökad risk för malign omvandling i vissa cancerformer. Ett minskat uttryck av en annan faktor, ELF-3, skulle kunna tyda på att epitelcellerna vid oral lichen planus är mindre differentierade, alltså mer omogna, och tala för ökad cancerrisk, men de erfarenheter och studier som finns visar ändå att få utvecklar cancer från skadorna vid oral lichen planus.

Även om cancerutveckling är relativt ovanlig visar avhandlingens studier att förändringarna har vissa likheter med tumörer och man bör därför noga följa de patienter som har oral lichen planus. Resultaten stöder också åsikten att sjukdomen är autoimmun. Man bör därför överväga om behandlingen ska ändras och om behandling erbjudas också till de patienter som idag inte får den.

Karin Danielsson är tandläkare vid avdelningen för oral diagnostik, Tandläkarhögskolan i Umeå, och doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap och Institutionen för odontologi, Umeå universitet. Hon kan nås på
tel. 090-785 62 25
e-post karin.danielsson@odont.umu.se

Fredagen den 8 juni försvarar Karin Danielsson, Institutionen för odontologi,, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Oral lichen planus: Studier av faktorer involverade i differentiering, epithelial mesenchymal transition och inflammation (Engelsk titel: Oral lichen planus:Studies of factors involved in differentiation, epithelial mesenchymal transition and inflammation).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor Jesper Reibel, Köpenhamns universitet, Danmark.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-55419