Kommunernas civila beredskap: En utmaning i prioritering och tydlighet

En avhandling från Umeå universitet belyser de utmaningar som kommunerna står inför när det gäller att prioritera beredskap inför kris- och krigstider. Studien visar att statens mål för det civila försvaret inte alltid stämmer överens med de instruktioner och riktlinjer som ges till kommunerna, vilket skapar osäkerhet och svårigheter i kommunernas prioriteringsprocess.

Kommunerna spelar en avgörande roll i krisberedskapen under fredstid och står inför växande krav på att även prioritera beredskap inför krig. Men enligt Johanna Karlsson Bazarschi, doktorand vid den statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, stämmer statens mål för det civila försvaret inte helt överens med de instruktioner och riktlinjer som staten ger kommunerna.

– Detta gör det utmanande för kommunerna att prioritera mellan olika beredskapsuppgifter, såsom planering för övergång till krigsorganisation och samarbete med privata aktörer eller frivilligorganisationer, säger Johanna Karlsson Bazarschi.

Ett centralt mål för det civila försvaret är att ‘stödja Försvarsmaktens förmåga’. Trots detta finns det ingen klar koppling mellan detta mål och de efterföljande instruktionerna, särskilt inte i överenskommelsen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som specificerar kommunernas uppgifter. Likaså saknas konkreta instruktioner kopplade till det civila försvarets mål att ‘skydda civilbefolkningen’. Denna brist på tydlighet leder till att kommunerna uppfattar statens krav som otydliga.

– Det skulle behövas mer detaljerade instruktioner och tydligare samband mellan målen och de åtgärder som ska vidtas, för att kommunerna ska få förståelse för sina uppgifter inom det civila försvaret.

Resursbrist och underprioritering
Avhandlingen visar att de flesta kommuner upplever en brist på resurser, både finansiella och personella, vilket i hög grad påverkar hur beredskapsarbetet prioriteras. Samtidigt finns inte några tecken på att välfärdsområden trängs undan till förmån för beredskapsfrågorna, men potentiellt kommande skärpta krav riskerar att tvinga fram en annan prioriteringsordning.

– De kommunala representanterna i studien upplevde att regering, centrala myndigheter och länsstyrelser inte förstår deras verklighet och att detta speglas i kraven och den begränsade statliga ersättningen.

Kommunernas engagemang och ansvar
I avhandlingen poängteras att kommunerna trots utmaningarna ändå vill ta sitt ansvar. De visar ett stort engagemang och jobbar aktivt med frågorna utifrån sina lokala förutsättningar. Beredskapsfrågan har hamnat högre på den lokala politiska agendan de senaste åren samtidigt som medarbetare i de kommunala verksamheterna har fått ökad kunskap och medvetenhet.

– I den svenska beredskapen är kommunerna viktiga aktörer genom den så kallade ansvarsprincipen. Det innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden även ska ha det under en kris- och krigssituation, säger Johanna Karlsson Bazarschi.

Länk till avhandlingen
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-222920

Om disputationen
Disputationen äger rum fredag 26 april 2024 kl. 13:15-15:00 i Hörsal SAM.A.280 i Samhällsvetarhuset.

Kontaktuppgifter:
Johanna Karlsson Bazarschi, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
E-post: johanna.bazarschi@umu.se
Telefon: 090-786 55 78