Gå direkt till innehåll
Eroderande kant i torvmarker i Seida, västra delarna av arktiska Ryssland. Foto: Gustaf Hugelius
Eroderande kant i torvmarker i Seida, västra delarna av arktiska Ryssland. Foto: Gustaf Hugelius

Pressmeddelande -

Kol och kväve lagrade i torvmarker sårbara för tinande permafrost

Nordliga torvmarker har stora lager av kol och kväve och spelar därmed en nyckelroll i den globala klimatdynamiken. Men, deras sårbarhet för klimatuppvärmningen är osäker, delvis på grund av bristen på rumsligt tydliga, observationsbaserade torvkartor. Detta visas i en studie publicerad i PNAS av bland annat forskare vid Umeå universitet.

Studien undersöker de potentiella effekterna av global uppvärmning på kol- och kvävelager i nordliga torvmarker. Forskarna genererade kartor över torvdjupet på norra halvklotet och kol- och kvävelagren med hjälp av data samlade från mer än 7 000 fältobservationer. Baserat på dessa kartor uppskattade författarna att nordliga torvmarker täcker cirka 3,7 miljoner kvadratkilometer och lagrar cirka 415 petagram kol och 10 petagram kväve.

– Att använda maskininlärning för att kartlägga torvlandsdjup i hemisfärisk skala är ett viktigt framsteg för att bättre förstå vilken roll nordliga torvmarker har i den globala koldioxidcykeln, säger Matthias Siewert, postdoktor vid institutionen för ekologi och miljövetenskap, Umeå universitet.

En betydande del av dessa kol- och kvävelager är i torvområden som påverkas av permafrost. Forskarna uppskattade att nordliga torvmarker för närvarande är en nettosänka för atmosfäriskt kol. Under framtida globala uppvärmningsscenarier beräknar forskarna emellertid förluster på hälften till nästan all torvmark som påverkas av permafrosten. Upptiningen av permafrost skulle omvandla dessa torvmarker till en nettokälla för atmosfäriskt kol, främst på grund av ökade metanutsläpp.

Enligt forskarna tyder resultaten på att medan nordliga torvmarker för närvarande är en källa till global avkylning, kan permafrost som tinar på grund av den globala klimatuppvärmningen omvandla torvmarker till en nettokälla för uppvärmning.

Om studien:
Hugelius, G.,Loisel, J., Chadburn, S., Jackson, R.B., Jones, M.C., MacDonald, G.M., Marushchak, M.E., Olefeldt, D., Packalen, M., Siewert, M.B., Treat, C.C., Turetsky, M.R., Voigt, C., Yu, Z., Large stocks of peatland carbon and nitrogen are vulnerable to permafrost thaw, 
PNAS: 2019-16387RR


För mer information, kontakta gärna:

Matthias Siewert, postdoktor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 72 78
E-post:matthias.siewert@umu.se

Högupplösta pressbilder (se bifogat material)

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Anna-Lena Lindskog

Anna-Lena Lindskog

Kommunikatör Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 090-786 58 78

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.