Klassmentorer förbättrar lärarnas arbetsmiljö

Klassmentorer avlastar lärarnas arbetsbörda genom att ta hand om den sociala miljön i klasserna. Det visar en rapport från Umeå universitet om omorganiseringen på Norrängsskolan i Lycksele.

Efter en tidmed ökade sjukskrivningstal och ökat antal uppsägningarvar situationen ohållbar på Norrängsskolan(F-6) i Lycksele. Då det dessutom är svårt att rekrytera lärare insåg man att man var tvungna att omorganisera. Därför utformade rektorn tillsammans med lärarna en ny organisation där man införde den nya personalkategorin klassmentorer och som trädde i kraft inför läsåret 2017/2018.

Klassmentorerna har till uppgift attta hand om tryggheten, den sociala samhörigheten och värderingarna i klassen och följer sin klass hela dagen, d.v.s. på de flesta lektionerna, på raster och på fritids (i de yngre åldrarna). Därmed kan lärarna ägna sig åt sin pedagogiska uppgift. Efter ett år med klassmentorer vittnar lärarna om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Två forskare vid Umeå universitet har följt hur arbetsmiljön och hälsan har förändrats för lärarna under läsåret med klassmentorer och konstaterar att både arbetsmiljön och hälsan har blivit bättre. Lärarna rapporterar om en lugnare arbetsmiljö där de upplever sig mer produktiva, mindre stressade och sjuka och att de har lägre krav men mer stöd och bättre förutsägbarhet i jobbet. Lärarna uppger dessutom att de i högre grad kan arbeta med det de är utbildade till, dvs pedagogik och pedagogisk utveckling. De rapporterar också att de kan vara lediga på helger och lov.

Klassmentorerna själva vittnar om att de känner att de gör nytta och är behövda på skolan. Vad som är viktigt nu är emellertid att se till att klassmentorernas arbetsmiljö också är god. Ibland har de t ex svårt att hitta tillfällen att ta rast. Att värna klassmentorerna är viktigt tycker alla på skolan.

En risk med införandet av klassmentorer kan vara konflikter mellan klassmentorns och lärarens olika roller, vilket kan skapa osäkerhet hos både elever och personal.
– Det är något jag tar på största allvar och som vi nu arbetar med att vidareutveckla genom både utbildning och reflekterande samtal i grupp. Samtidigt är det så att den nya organisationen har gjort skolans utvecklingsbehov synliga för mig på ett helt annat sätt än tidigare. Jag är mer av pedagogisk ledare nu än innan vi införde klassmentorer, säger Helena Tellström, rektor vid skolan.

Forskarna fortsätter att följa skolan för att lära om hur en omorganisering som denna utvecklas och lära om vilka möjligheter och hinder som finns för att underlätta för andra som vill göra liknande insatser.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Maria Nordin, docent vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Telefon: 070-764 4335
E-post: maria.nordin@umu.se.