Kemister firar periodiska systemet som fyller 150 år

FN har utsett 2019 till periodiska systemets år eftersom det är 150 år sedan den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev presenterade den första varianten som ligger till grund för all modern kemi. Den inledande dagen på konferensen Oorgandagarna som går av stapeln den 12-14 juni i Umeå fokuserar därför på historiska och kulturella aspekter samt pågående utveckling av det periodiska systemet.

– Det periodiska systemet är så centralt för vetenskap och teknik att vi vill erbjuda allmänheten en möjlighet att lära sig mer om det, säger professor Jean-François Boily, som organiserar Oorgandagarna vid Umeå universitet tillsammans med medarbetarna Michael Holmboe och Andy Ohlin på Kemiska institutionen.

Svenska Kemisamfundet står bakom konferensen som vartannat år samlar kemister från svenska institutioner och från industrin, och i år med internationella gästtalare från USA, Danmark, Tyskland och Norge, vilket möjliggjorts genom ett konferensbidrag från Vetenskapsrådet. De tre första föreläsningarna om periodiska systemet kommer att vara öppna för allmänheten.

Det första periodiska systemet, som vi i dag känner till, konstruerades år 1869 av Mendelejev som organiserade de då kända 63 grundämnena efter atomvikt och egenskaper. I dag innehåller periodiska systemet hela 118 grundämnen ... och nya upptäcks fortfarande. Väte har atomnummer 1 och oganesson 118. De första 94 elementen hittades i naturen medan de tyngre har syntetiserats i olika partikelacceleratorer genom kärnreaktioner. Element 118 gör nu den sjunde raden i tabellen komplett, men det finns nya teorier som antyder på existensen av nya element att upptäcka, och därmed en åttonde rad i det periodiska systemet.

– Av alla kända grundämnen har svenska forskare upptäckt 18-21 stycken, inklusive välkända grundämnen såsom syre, kisel, klor och volfram. Det exakta antalet beror lite på hur man resonerar kring upptäckter, och vem man frågar, anmärker Michael Holmboe.

Det periodiska systemet är det gemensamma verktyget för alla kemister. Det låter oss förstå och förutsäga olika atomers egenskaper baserat på antalet protoner och neutroner i atomkärnan, vilket dikterar hur många elektroner som omger atomkärnan. Som ett enkelt exempel ökar atomstorleken av grundämnen från toppen till botten av en lodrät kolumn (som kallas grupp) i systemet.

– Kunskap om systematiken av grundämnenas kemi gör att vi kemister kan utforska nya reaktioner och material som hjälper oss att förstå naturen och utveckla ny teknik, säger Andy Ohlin.

Umeå universitet har en lång tradition av forskning inom oorganisk koordinations- och jämviktskemi, med fokus mot naturliga processer såsom förvittring av mineraler, bindning av föroreningar i marken, kondensering av vattenånga i atmosfären, och kemiska processer på andra planeter, som t.ex. Mars.

För att fira Mendelejevs 150 år gamla periodiska system har Svenska Kemisamfundet nyligen utsett alla svenska universitet och högskolor till fadder för ett av de 21 ’svenska’ grundämnena, baserat på lokal anknytning och tidigare forskning inom ämnet. Därför kommer det under konferensen att finnas affischer som beskriver förhållandet mellan varje universitet och deras grundämne.

Umeå universitet har tilldelats grundämnet vanadin, efter Nils Gabriel Sefström (född 1787 i Ilsbo, Hälsingland) som med viss hjälp från ’den svenska kemins fader’ Jöns Jacob Berzelius, (åter)upptäckte och namngav detta grundämne år 1831.

– En av Umeå universitetets första professorer i kemi, Lage Pettersson, forskade på vanadin i över 40 år. Vanadin är ett mångfacetterat grundämne och används bland annat som katalysator i kemiska reaktioner, i metallurgi, inom elektronikindustrin och finns in enzymer i vissa marina organismer, säger Jean-François Boily.

Vad är oorganisk kemi?

Oorganisk kemi handlar om egenskaper och reaktioner hos oorganiska föreningar, såsom metaller och mineraler, och även föreningar där metaller binder direkt till kol. Det utesluter emellertid huvudsakligen organiska former av kol. Oorganiska kemister studerar och kan utveckla nya material och bränslen för mer avancerad teknik, eller kan fokusera på naturliga processer för att förstå hur vår planet och universum fungerar.

http://moleculargeo.chem.umu.se/

Mer information om huvudtalarna:

Tid: 12 juni i klockan 13-15

Plats: Carl Kempe-salen, KBC-huset vid Umeå universitet

Läs hela programmet

Eric Scerri, University of California Los Angeles, USA: The Periodic Table, Its Story and Its Significance

Professor Eric Scerri är en känd filosof i historik och filosofi kring periodiska systemet. Han har skrivit 13 böcker och många vetenskapliga artiklar inom evolution och tillväxt av vetenskaplig kunskap inom kemi.

www.ericscerri.com

Dirk Rudolf, Universitetet i Lund: Nuclear Alchemy - Synthesis and Studies of (New) Superheavy Elements

Dirk Rudolf är professor i fysik och arbetar med några av de mest nyligen upptäckta grundämnena.

https://portal.research.lu.se/portal/en/persons/dirk-rudolph(38d9ee48-e55d-447f-8c64-edd4c3de5b9f).html

Lars Öhrström, Chalmers: Periodic footprints in history, literature and cinema

Lars Öhrström är professor i oorganisk kemi och författare till böcker om hur kemi har påverkat människans historia.

https://www.chemistryworld.com/lars-öhrström/1649.bio

Om Oorgandagarna:

Oorgandagarna är en konferens som samlar svenska kemister inom akademin och industrin som jobbar inom området oorganisk kemi, och som anordnas vartannat år av Svenska Kemisamfundet och ett värduniversitet.

www.oorgan.se

För journalister:

Välkommen att boka intervjuer mellan 15.30 -16 eller under postersessionen 17:30-22:00.

För mer information, kontakta gärna:

Jean-François Boily, Kemiska institutionen
Telefon: 073-833 26 78
E-post: jean-francois.boily@umu.se

Michael Holmboe, Kemiska institutionen
Telefon: 073-912 04 75
E-post: michael.holmboe@umu.se

Andy Ohlin, Kemiska institutionen
Telefon: 090-786 57 64
E-post: andre.ohlin@umu.se