Gå direkt till innehåll
Kärringar som simmar mot strömmen

Pressmeddelande -

Kärringar som simmar mot strömmen

Att hårdträna och tävla i hög ålder orsakar ofta starka reaktioner hos omgivningen. Aktiva män tonar därför ner sin tävlingslust och blir ledare, medan äldre kvinnor hanterar motståndet bättre och fortsätter att idrotta på hög nivå. Det visar sociolog Josefin Eman i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Hon har intervjuat drygt tjugo aktiva män och kvinnor i åldrarna 66–90 år för att undersöka hur det är att bli gammal och fortfarande utöva tävlingsinriktad idrott. Deltagarna upplever att idrottandet är befriande, men också komplicerat och konfliktfyllt.
– Många får höra att det är barnsligt och olämpligt att hålla på med tävlingsidrott i deras ålder.

Josefin Eman visar att män och kvinnor möter liknande kulturella och sociala hinder, men handskas med dem på olika sätt. Äldre män, som är vana vid applåder efter sina ofta långa och framgångsrika idrottskarriärer, väljer ofta att tona ner sin tävlingslust för att söka nya vägar inom föreningslivet.
– De engagerar sig som ledare eller satsar på familjeorienterad idrott snarare än på individuella tävlingsgrenar, säger Josefin Eman.

Många kvinnor når tvärtom en idrottslig blomstring i hög ålder, eftersom pensionering och utflyttade barn ger dem mer tid och möjlighet att satsa på sin idrott. Dessutom har de en helt annan erfarenhet av att möta olika former av motstånd mot sitt idrottande, och har därför skapat en rad vardagsstrategier för att bryta ner dessa hinder.
– Det kan handla om att bokstavligt kräva plats på löpvägen, eller att lära upp andra äldre kvinnor att göra dem sällskap.

Enligt Josefin Eman finner många också styrka i att vara en del av den lilla, men starka, gruppen idrottsligt aktiva kvinnor, och har också utvecklat en högre ”immunitet” mot omgivningens eventuella invändningar.
– Som en av kvinnorna stolt uttryckte det: ”Jag är kärringen som simmar mot strömmen!”.

Hon hoppas att äldre som tävlingsidrottar kan utmana rådande normer kring genus och åldrande, och skapa alternativ till stereotypa bilder av gamla, såsom den skröpliga åldringen eller den solbrände senioren på golfbanan. I synnerhet idrottande kvinnor kan visa på ett alternativt sätt att bemöta åldrandet, menar Josefin Eman, eftersom gamla damer som regel betraktas som en svag grupp. Den uppfattningen delar absolut inte deltagarna i studien.
– De ser sig snarare som starkare, uthålligare och mer idrottsligt kompetenta jämfört med yngre personer och jämnåriga män.

Europeiska kommissionen har utsett år 2012 till det europeiska året för ”aktivt åldrande”, som många forskare anser vara en del av lösningen på flera av de demografiska problem som relateras till den åldrande västerländska befolkningen.

Josefin Eman är född och uppvuxen i Boden. Hon är en så kallad ”outsider”-forskare i förhållande till sitt forskningsområde, eftersom hon som icke-sportintresserad 24-åring bestämde sig för att forska om åldrande och idrott.

Fakta om disputationen
Fredagen den 4 maj försvarar Josefin Eman, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln: Att bli gammal och fortfarande utöva tävlingsinriktad sport. En studie av handlingsutrymme och meningsskapande processer bland gamla kvinnor och män. Disputationen äger rum kl. 13–15 i hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Gertrud Pfister, Institute for Exercise and Sports Sciences, University of Copenhagen. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.

Kontakta gärna:
Josefin Eman, sociologiska institutionen, Umeå universitet
E-post: josefin.eman@soc.umu.se
Mobil: 070-241 5478

Läs gärna hela eller delar av avhandlingen

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.